Är du rädd?

[sandstream]

Anledningen till den här frågan till er som tävlar i RR är att jag själv i början på en bandag alltid är lite skraj för att det går så jäkla fort.
Som tur är släpper det redan på andra passet

Men ni som rejsar måste ju pressa hela tiden och ligga på gränsen både på kval och tävling.
Dessutom har ni ett gäng andra dårar som också ska försöka kör lite över förmågan.

Därför är frågan: Är du rädd i bland när du kör?

Rädsla behöver ju inte alltid vara negativt

 

[Teddy]

Rädd och rädd, vad är rädsla? Jag kan känna rädsla inför tanken på att något hemskt ska hända något av mina barn, eller inför tanken på universums oändlighet. Men rädd när jag kör hoj? Nej inte egentligen, det är klart att det kittlar i magen ibland men det är inte riktig rädsla.

 

[fezt]

Ibland när man hamnar i en knivig situation... bahjulssläpp om det går fort, eller om man stöter ihop med ngn lite grann... inte så kul.
Man bör dock inte försöka köra över sin förmåga så att det känns obehagligt fort....

 

[GSXR1100R]

Rädd har jag aldrig varit, dock är jag ibland nervös/pirrig i magen innan jag rullar ut på banan inför en tävling, konstigt nog så försvinner nerverna så snart som jag rullar ut på banan, när jag ser 30 sekundersskylten så har jag bara fokus på startlamporna och varvtalet.

Jag brukar få till ganska skapliga starter, detta trots att jag oftast står i dom bakersta leden, det verkar som om vissa inte tittar på lamporna utan väntar tills framförvarande kör.

7K på varvräknaren och sen slirar man ut på kopplingen när lamporna släcks, det gäller bara att hitta en lucka så att man inte blir avträngd i första kurvan.

Detta moment slipper man dock vid ERF

 

[GSXR1100R]

Rädd blir jag dock när jag ser olyckor som tex R-600 starten på Falken, riktigt otäckt att stå vid sidan om och bara vara helt hjälplös, man mår rätt så dåligt ett bra tag efteråt och funderar om RR verkligen är värd dessa risker.

Det hög olycksstatestik i Rookie serien jämfört med ERF.

 

[GSXR1100R]

För att promenerar över till hojen i maklig takt?

valmers släpper inte ut mig som startande, jag kommer alltid att vara tredjeförare i teamet.

 

[GSXR1100R]

Då tycker jag att du som teamägare kan kicka teamchefen och befodra dig själv till försteförare!

Jag som teamägare ser till teamets bästa, dessutom verkar det jobbigt att springa över banan i starten, jag har ju dålig kondis som du vet.

Att sitta i sadeln ett par pass i touringtempo är bara avkopplande, synd att ni fibblade så mycket med transpondrar och Mr Blind som gästförare.

Vi ses på Falken den 23/4 och då ska ni få pisk igen, kanske

 

[Chris Ash]

Rädd, nej. Däremot kan jag känna obehag inför riskerna när jag begrundar dem hemma i fåtöljen. Ute på banan är jag definitivt inte rädd.

 

[valmers]

Då tycker jag att du som teamägare kan kicka teamchefen och befodra dig själv till försteförare!

Han klarar sig inte utan EMR.

 

[abstruse]

Hinner aldrig känna rädsla när man kör, däremot kan man i efterhand ibland bli rädd när man ser vilka små marginaler det är som ibland är skillnaden mellan att hålla sig på hjulen och krascha.

 

[BrInK]

aldrig rädd när jag själv kör, däremot när klotis (ullis) e ute på banan e det hemskt o se på....

 

[Zilversurfer]

Jag kör så långsamt, att jag behöver inte vara rädd.....

Men nä..ärligt har jag aldrig blivigt/varit rädd när jag kört. Sen att man har fått hjärtat i halsgropen ett par gånger är bara härligt.

 

[GSXR1100R]

Jag kör så långsamt, att jag behöver inte vara rädd.....

Men nä..ärligt har jag aldrig blivigt/varit rädd när jag kört. Sen att man har fått hjärtat i halsgropen ett par gånger är bara härligt.

Som tex på vårat senast klubbrace när du lekte offroad i startkurvan och sedan kastade du dig in framför mig så jag höll på att torpedera dig, sedan gick det ett helt varv innan Pilser klotade mitt framför mig i apex, men jag kom inte sist den gången heller.

Incidenter och nära ögat ibland gör att jag backar av i tempot, lite svårt att hitta flytet när folk trängs och bufflar sig.

/1.03

 

[GSXR1100R]

aldrig rädd när jag själv kör, däremot när klotis (ullis) e ute på banan e det hemskt o se på....

Då biter även vi på naglarna

 

[håkan]

beror på humöret ofta, har hornen växt ut så slår mkt sällan rädslan in. Men är man ute för o "finåka" eller inte är 100% race så händer det.

Att komma innihelvete fort o tänka, "fan det kan göra ont o landa där ute i gräset" .. men så "ska" man ju aldrig tänkte för då går det åt helvete har jag både hört och märkt

 

[ZoulFly]

Såklart man är rädd. Inför race-start är jag helt nipprig sista timmen innan start och definitivt rädd. Warmup-lap bultar det i hela kroppen. Som tur är släpper ju allt när man väl börjar köra.
Och visst känns det alltid i kroppen innan man ska ut och köra, även vid träning, för man ska ju ändå ut och försöka köra snabbare än man har gjort förut. Men, som sagt, det släpper ju alltid när man väl är ute och kör.

 

[GSXR1100R]

Såklart man är rädd. Inför race-start är jag helt nipprig sista timmen innan start och definitivt rädd. Warmup-lap bultar det i hela kroppen. Som tur är släpper ju allt när man väl börjar köra.
Och visst känns det alltid i kroppen innan man ska ut och köra, även vid träning, för man ska ju ändå ut och försöka köra snabbare än man har gjort förut. Men, som sagt, det släpper ju alltid när man väl är ute och kör.

Ja det är tur att man är funtad på detta vis, även Oscar är byxis innan racet, han kan i regel inte äta någonting alls innan en tävling.

 

[GSXR1100R]

Avslöja nu inte alla teamhemligheter, det kan väl inte vara bra taktik om ni skall slå igen.

Vi ska inte slå igen, vi ska slå er igen.

 

[McFille]

Rädd och rädd...pirrigt som fasiken är det, men precis som föregående har skrivit så släpper det ganska direkt.
Jag är nog mer "rädd" när jag kör på gata, då där finns mycket mer överraskningar på vägarna...

 

[björn.e]

Jo jag kan vara skraj ibland, men jag ser det inte som någon nackdel. Det skärper mig helt enkelt. Men jag kan också bli förbannad när jag kör vilket som går fortast vet jag inte