magnus_moss
Racing is life!
- Gick med
- 11 Aug 2003
- Ort
- västkusten
- Hoj
- Kawasaki Supersport, KTM Supermono, ISR Forgotten Era, Honda CB750
Det började ju så bra! Allt gick according to plan;
1. Hoppa över fredagsträning. Check!
2. På lördag; bygga upp gott fika-bord i depåboxen. Check!
3. Kvala under 47,5. Check!
4. Rejsa mig till en bättre position än placeringen på kvalet. Check, kom åtta!
5. Söndag; regnkval. Hålla mig på hjulen. Check!
6. Köra om Alexander Lundh. Check
7. Inte bli omkörd av Alexander Lundh. Hmmmmm…..
8. Kvala bättre än på lördag. Check, kvalade femma.
9. Rejsa bättre på söndag än på lördag. Check, kom sexa!!!!!! TJOHO!!!!
10. Hålla mig på hjulen. Inte Check….
Det var ju här det blev lite tokigt. Hade rejsat sååååååå bra, hade sakta men säkert kört ikapp Philip Johansson, kört om ELEGANT in i Ginsten (fatta, köra om i Ginsten!!!!) och även skapat lucka!!!!! Så när jag var på väg ut på sista varvet, på väg mot sista knycken ut på rakan, som man tar fullt på femman med en 600, så minns jag att jag tänkte ”Magnus, det här har du gjort DJÄKLIGT bra, håll ihop det här nu!
Och så minns jag hur hojen kastade av mig. Och att jag tänkte ”Jamen vad fan!!!!!”
Nästa minnesbild är massa människor runt omkring, STOR aktivitet, rörlighet i händer och fötter kollas, skinnställ klipps, spänns fast på bår. Hör hur någon skriker och fattar att vi var fler som gått omkull. Alla är fantastiska. Får min telefon. In i ambulans som åket mot Varberg. Ringer frun som möter upp på akuten. Blir nödig och jobbar mig upp i sittande. Smärtan blir så stark att jag svimmar. Stor aktivitet. Blir magnetröntgad (heter det så?). Huvud och rygg ok, men man hittar ett krossat nyckelben och blödande lever. In på IVA för koll. Några dagar senare är allt ok.
Så vad hände? Ja, efter att ha pratat med Petjo, Henrik, funkisar, så drar jag slutsatsen att det regnat JÄTTEMYCKET i 10 sekunder i sista kurvan. Petjo låg 7 sekunder före mig och han fick STORA droppar på visiret, men märkte ingen försämring av fäste. Jag och de som kom efter märkte inget regn. Så, regnet hann sluta innan jag kom. Och jag vurpade tillsammans med tre andra förare, och ytterligare andra hade allvarliga släpp i kurvan. Så, det var halt.
Under lördagen mätte de med radar upp hastigheten i den kurvan till mellan 200 och 210 km/h. Så jag och två andra hade tur som klarade oss fint. Den siste inblandade klarade sig sämre, han hade oturen att kana in i min stillastående hoj. Inte bra, inte bra alls. Håller alla tummar för snabb och bra rehabilitering där.
Blev klassificerad som sexa!!! Alltid något!!!
#22 MOZZ!
1. Hoppa över fredagsträning. Check!
2. På lördag; bygga upp gott fika-bord i depåboxen. Check!
3. Kvala under 47,5. Check!
4. Rejsa mig till en bättre position än placeringen på kvalet. Check, kom åtta!
5. Söndag; regnkval. Hålla mig på hjulen. Check!
6. Köra om Alexander Lundh. Check
7. Inte bli omkörd av Alexander Lundh. Hmmmmm…..
8. Kvala bättre än på lördag. Check, kvalade femma.
9. Rejsa bättre på söndag än på lördag. Check, kom sexa!!!!!! TJOHO!!!!
10. Hålla mig på hjulen. Inte Check….
Det var ju här det blev lite tokigt. Hade rejsat sååååååå bra, hade sakta men säkert kört ikapp Philip Johansson, kört om ELEGANT in i Ginsten (fatta, köra om i Ginsten!!!!) och även skapat lucka!!!!! Så när jag var på väg ut på sista varvet, på väg mot sista knycken ut på rakan, som man tar fullt på femman med en 600, så minns jag att jag tänkte ”Magnus, det här har du gjort DJÄKLIGT bra, håll ihop det här nu!
Och så minns jag hur hojen kastade av mig. Och att jag tänkte ”Jamen vad fan!!!!!”
Nästa minnesbild är massa människor runt omkring, STOR aktivitet, rörlighet i händer och fötter kollas, skinnställ klipps, spänns fast på bår. Hör hur någon skriker och fattar att vi var fler som gått omkull. Alla är fantastiska. Får min telefon. In i ambulans som åket mot Varberg. Ringer frun som möter upp på akuten. Blir nödig och jobbar mig upp i sittande. Smärtan blir så stark att jag svimmar. Stor aktivitet. Blir magnetröntgad (heter det så?). Huvud och rygg ok, men man hittar ett krossat nyckelben och blödande lever. In på IVA för koll. Några dagar senare är allt ok.
Så vad hände? Ja, efter att ha pratat med Petjo, Henrik, funkisar, så drar jag slutsatsen att det regnat JÄTTEMYCKET i 10 sekunder i sista kurvan. Petjo låg 7 sekunder före mig och han fick STORA droppar på visiret, men märkte ingen försämring av fäste. Jag och de som kom efter märkte inget regn. Så, regnet hann sluta innan jag kom. Och jag vurpade tillsammans med tre andra förare, och ytterligare andra hade allvarliga släpp i kurvan. Så, det var halt.
Under lördagen mätte de med radar upp hastigheten i den kurvan till mellan 200 och 210 km/h. Så jag och två andra hade tur som klarade oss fint. Den siste inblandade klarade sig sämre, han hade oturen att kana in i min stillastående hoj. Inte bra, inte bra alls. Håller alla tummar för snabb och bra rehabilitering där.
Blev klassificerad som sexa!!! Alltid något!!!
#22 MOZZ!