Trafikolycka och dess efterkommande problem.

Hej!
Gammal SH-nyttjare men inte vart inloggad på väldigt länge..

20150428 krockade jag med en bilist i 80km/h. Bilisten varken blinkade, tittade speglar eller annan indikation på att svänga eller göra något alls. Han svängde vänster så plötsligt att jag aldrig ens han tänka broms.
Flög ca 60 meter in i skogen.

Jag bröt 2 kotor i nacken, krossade höger bäcken så höger ben hängde löst. Jag bröt vänster skulderblad, bröstryggen, 8 revben, punkterad lunga, krossade vänster fot och höger hand. Sammanlagt ca 28 frakturer.

Minns hela olyckan glasklart och som tur är fanns det vittnen som kunde till 100% ge samma version som mig.
Den åtalade ljög sig blå och hittade på historier som var enkla att motbevisa.
Han dömdes för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. 2500:- i böter + 800 till brottsofferfonden.
Hade jag dött hade antagligen utfallet blivit det samma enligt min advokat.

Jag har haft ett helvete med skadorna och har det fortfarande men det största hotet från alla håll är byråkratin, försäkringskassan, försäkringsbolag m.m.
Jag är jävligt orolig över patienter och människor som råkat ut för arbetsskador, trafikolycka m.m
Tänker försöka hitta ett jobb där jag på bästa vis kan hjälpa andra som hamnar i liknande situation.

Idag äter jag massa mediciner som jag är kraftigt beroende av, detta för att det är lättare att medicinera bort problemen/patienten. Det finns så mycket som är åt helvete fel!

Jag spenderar ca 4-8 timmar i över 8 månader om dagen i mitt eget ärende och håller på att få riktigt panik över allt ansvar som ligger på den drabbade.

Men börjar kunna det här nu så om någon här har frågor så hoppas jag att jag kan hjälpa eller tipsa!

Lite OT men körde hoj 3 månader efter olyckan och gick tillbaka till betongarbetare efter 5 månader från olyckan.
Gör inte det!!! Ta hand om er och läk samt kräv all form av undersökningar med second opinion.
För mig kostade det allt. Att bita ihop och försöka jobba för tidigt kan förstöra allt för dig.

Allt handlar om byråkrati.

Hoppas jag kan få ihop någon slags diskussion om det här och att drabbade får prata med någon.

Jag är nästan helt ensam och det är tufft så förstår hur du /ni kan må.

Kör försiktigt! Jag krockade i 70-80 och bara ren å skär tur att jag lever. Fullt skinnställ, ryggskydd, handskar stövlar och hjälm. Jag lever för att jag inte träffade något fast föremål utan flög 60 meter. Missade telfonstolpe och vajer med cm till godo..

Med vänliga hälsningar Peter

I oturen har du haft en fruktansvärd tur som lever. Tack för att du delat med dig och är villig att hjälpa andra i samma situation.

Tror nästan att inlägget borde ligga under mc-relaterat. Då hade det hamnat på listan över inlägg på förstasidan. Fler hade uppmärksammat det om tråden är aktiv med inlägg.

Jag har tyvärr inte mycket att bidra med. Men förhoppningsvis finns det andra som har.

Lycka till med allt i processen du går igenom just nu. Hoppas att du en dag kan klara dig utan medicinerna och att rehabilitering kan göra att du kan återgå till ett fullgott liv och lämna det här bakom dig.

Bra läsning och tänkvärt

Stort tack!

Tråd flyttad, håller tummarna för dig.

Harmon Rabb skrev:

I oturen har du haft en fruktansvärd tur som lever. Tack för att du delat med dig och är villig att hjälpa andra i samma situation.

Tror nästan att inlägget borde ligga under mc-relaterat. Då hade det hamnat på listan över inlägg på förstasidan. Fler hade uppmärksammat det om tråden är aktiv med inlägg.:

Klicka för att visa mer...

Vad menar du när du skriver "att gå tillbaka för tidigt till jobbet kostade dig allt"?

Bättre vara rik och frisk än sjuk och fattig.

SMCs skadefond erbjuder möjligheten att söka bidrag för den som råkat illa ut.
...men är kringgärdad med en hel del om och men.

Det finns även en rättsfond man kan söka bidrag ur - men då bara för att driva mål som är principiellt angelägna för hela MC-kollektivet.

Jag har ibland funderat över om det inte behövs en vårdcoach som man skulle kunna kalla in och använda sig av som stöd gentemot La-la-Landstinget och övriga samhället när man ligger skadad och försvagad.
Det är jävligt svårt att få perspektiv från en sjukhussäng, och alldeles för lätt att hamna i trubbel på flera olika plan i livet om man skall försöka ta sig igenom efterdyningarna utav en olycka alldeles allena.

Jag tror att alltför många fortfarande lever i villfarelsen att den allmänna sjukvården bara vill dig väl som skadad, och dessutom satsar helhjärtat för att få dig frisk och återställd, men tyvärr är det alldeles för mycket andra hänsynstaganden och suboptimerande igång för att man skall kunna lägga fullt fokus på det viktigaste - patienten.

Till dig TS måste jag säga att du verkar vara helt rätt typ av människa till att råka ut för något sådant här.
Jag får låta hur morbid som helst, men i ditt lidande känns det ändå som du förmått resa ragg och reagera över den behandling du fått uppleva. Tänk på alla de stackare som resignerar och låter sig bli överkörda av det stora maskineriet - fram och tillbaka, om och om igen.

Den snart 10 år gamla försöket till reformering av trafikförsäkringslagen - den som blåstes av efter korkade protester och lämnade oss med bara första steget genomfört: en 32-procentig beskattning ovanpå trafikförsäkringspremien bar i sitt andra steg för oss motorcyklister MYCKET intressanta inslag som hade kunnat leda långt på just rehabiliteringssidan eftersom försäkringsbolagen sattes som huvudmän, med ekonomiskt incitament till full, verklig rehabilitering tillbaka i arbete.
Tyvärr vågade man inte genomföra denna förändring, och vi motorcyklister låg i frontlinjen vad gäller protesterna. Tyvärr, eftersom folk inte riktigt fattade vad det var dom protesterade emot.

Summan av kardemumman blev att vi bara drabbades av första steget i trafikförsäkringsreformen: 32% straffskatt avsedd att finansiera kostnader för redan då historiska olyckor, som alltså inträffat redan innan reformens genomförande ( och som skall betalas för i all evighet framgent. "Ubåtsjaktskatt", anyone...?)
Ämnet är intressant i den yrkesinrikting du verkar fundera på att styra om ditt liv i.
Hör av dig om du vill snacka mer.

Till er andra som ännu inte förstått vad ordet "mottrafikant" innebär så råder jag er att se över - ta hjälp med att se över ert försäkringsskydd.
Med rätt försäkringar i ryggen är du "rik". Lev inte i villfarelsen att du får den bästa vården om ingen pushar och betalar för dig.


Ta hand om dig! Övervikt, snusning och rökning är sådant som försämrar prognos och utgång av en eventuell operation, och många sjukhus vägrar sedan länge en del typ av operationer som hade kunnat ge patienten snabbare rehabilitering / bättre funktion just med anledning av att patienten inte "håller måttet".
Ge dig själv de bästa förutsättningarna att bedömas vara "frisk nog" att ta del av det som sjukvården har att erbjuda.

Men, det räcker inte att vara "rik och frisk" för att ta sig igenom sjukvårdshelvetet.
Man måste vara påläst också. Veta sin rätt, och inse hur svårt det kan vara att hävda den när man är down and out. Att dessutom känna till vilken sorts skador som är vanliga för oss motorcyklister, och vilka metoder som finns för att komma tillrätta med dem.
Ett bra sätt att få en inblick i helvetet det kan vara att komma tillbaka är att engagera sig i någons kompis olycka och rehabilitering. Vindruvor och senaste MC-tidningarna är en fin gest vid ett besök men ofta ryggar vi tillbaka för mer engagemang än så. Eftersom det skrämmer så med sjukhusvärlden...

Maximera dina chanser att själv komma helskinnad genom en match med sjukvården och eftermatematiken av en olycka:

Var rik, frisk och påläst!

Smagatusk skrev:

Vad menar du när du skriver "att gå tillbaka för tidigt till jobbet kostade dig allt"?

Klicka för att visa mer...

Jag tror det kan handla om bevisbörda, helt plötsligt har ju Peter bevisligen kunna jobba ett par månader efter kraschen och då kan man från FB eller FKs "förtroendeläkare" mena att de problem som därefter drabbat Peter är mer hänförliga till arbete, tidigare skadehistorik etc.

Tyvärr är det inte lätt att sitta och vänta på att byråkratins kvarnar ska mala, allt medan man kanske har bostadslån att betala och en familj att försörja, den lilla sjukpenningen kommer försent eller inte alls och FB avvaktar till dess FK utrett klart... Friskskriver man sig då i panik för att börja få en intäkt kan vad som helst hända.

Peter, jag beklagar verkligen Din olycka och det som därefter drabbat Dig. Det vet Du säkert nu, men Du har förmodligen rätt till ett personligt ombud via Din fordonsförsäkring, se till att nyttja den hjälpen.

Var Du medlem i SMC när olyckan inträffade och Du får bestående men kan Du söka hjälp via skadefonden när Ditt ärende börjar vara färdigutrett, det gäller hjälpmedel och annat som kan sätta lite guldkant på tillvaron.

Min bror drabbades av en livslång skada när han var 18 år (1992) och det är bara något år sedan han fick rimliga förutsättningar fastställda av försäkringsbolaget. Så Din erfarenhet delas av många, det vill till att vara frisk för att orka med att vara drabbad av sjukdom eller skada...

Smagatusk skrev:

Vad menar du när du skriver "att gå tillbaka för tidigt till jobbet kostade dig allt"?

Klicka för att visa mer...

Lång historia men f-kassa och andra omständigheter, uppbrott med mina barns mor, hot om uppsägning m.m fick mig till slut helt utbränd och knäckt.
Enligt alla riktlinjer skulle jag jobba igen, 5 månader efter bland annat bruten nacke. Det är oerhört för tidigt.
Systemet är helt åt skogen! Ingen följer heller upp patienten om inte patienten själv vet och ber/kräver hjälp.

Man behöver läka fysiskt och psykiskt efter en så svår olycka, jag låg i respirator 2 ggr.

Så mitt råd är att ifrågasätta alla och ta reda på så mycket information som möjligt.
Det kan kännas skönt att komma igång igen fort men kroppen kräver tid att läka riktigt.

Det är många kloka råd och upplysningar här, många tack!

Tack för ditt inlägg, och stå på dig för din rätt!

När jag tittar igenom mina försäkringskostnader så är de rätt höga, men att ha extra försäkringar för just sjukvård och förlorad inkomst är tyvärr ett måste idag, för vårt vårdsystem är inte mycket att hurra för längre.

Kör man hoj så är man bara ett rådjur, en tappad planka/snsbelbilslagning eller idiotisk bilist bort från att hamna i din situation.

Hang in there!


Skickat från min D6503 via Tapatalk

Hoppas allt löser sig!

När man läser detta förstår jag varför vissa som varit med om en olycka säger

"Jag blev överkörd två gånger - Först av Lastbilen, sedan av Försäkringskassan/läkare/myndigheter...............Lastbilen var det minst jobbiga"


Sköt om dig !

Yzf R1 skrev:

När man läser detta förstår jag varför vissa som varit med om en olycka säger

"Jag blev överkörd två gånger - Först av Lastbilen, sedan av Försäkringskassan/läkare/myndigheter...............Lastbilen var det minst jobbiga"


Sköt om dig !

Klicka för att visa mer...

Tack! Bra citat jag kommer nyttja framöver, stort tack!

Så jävla trist att det ska behöva vara så som det är med försäkringskassa och liknande men tyvärr så tror jag att vi måste räkna med att få kämpa för våra krämpor för att inte allt för många ska kunna utnyttja systemen för lättvindigt. Nu kan ju förvisso proffsen ändå utnyttja det hela men de försöker åtminstone...

Det har ju dock inget med din olycka att göra, vid ett sådant fall bör man bli tilldelad en personlig kontakt på försäkringskassan som kan hjälpa till med ansökningar, kontakter mellan läkare, recept osv.
Någon form av kategorisering av olycksgraden vore önskvärt, där man kan få mer hjälp än övriga när olyckan/sjukdomen är svår.

Jag skadade ryggen för snart 10 år sedan och avsade mig mer eller mindre framtida ersättningar för denna skada endast för att komma ut i ett riktigt arbete. Så jag förstår lite av det du säger, även om min olycka inte alls är jämförbar med din då du om 10 år antagligen kommer lida betydligt mer av din olycka än vad jag gör idag.
Stå på dig som fan, om inte för din egen skull så tror jag på att du kommer kunna göra nytta för många andra i liknande situationer om du bara kan nå ut till dem med dina erfarenheter efter detta.
Som du säger, du lägger ner 4-8 timmar per dag på detta och det måste ses som en jävla arbetslivserfarenhet när du är klar

Typiskt försäkringskassan/läkare/myndigheter Det känns som de här jävlarna hjälper bara folk som ljuger! Och när man ärlig, får ett knivhugg i hjärtat

Jag håller 100% med nedanstående citatet.

Yzf R1 skrev:

Jag blev överkörd två gånger - Först av Lastbilen, sedan av Försäkringskassan/läkare/myndigheter...............Lastbilen var det minst jobbiga"

Klicka för att visa mer...

Hade du nån typ av fritids lr livsförsäkring innan olyckan hände?


Själv har en livsföräkring som kostar 3200kr/år och annan livsförsäkring från jobbet som kostar 800kr/år. Övrigt olycka tilläggsförsäkring på både mc & bilförsäk.

Väldigt skrämmande om inte nån av sån försäkring hjälper när man verkligen behöver!

Precis som notrightrider nämner man måste vara påläst för att Veta sin rätt! Jag ska fan kolla genom vad som gäller när jag sitter i skiten!


Tack för inlägget och hoppas allt löser sig!

Tack för att du delade med dig av erfarenheten, det är trist att höra hur du har fått lida efter olyckan. Sambons kompis råkade ut för en skoterolycka, flög över styret och krossade knät, efter all reparationer så är det benet några mm kortare vilket inte går att återställa. Det tog 8 år för hans ärende att utredas, sen fick han ut en slant, men samma som dig, han fick driva ärendet mycket själv för de flesta inblandade var ganska sega eller byttes ut ... det var tur han hade en bra olycksfallsförsäkring i grunden.
Jag hoppas du kan till sist få den hjälp och ersättning du så uppenbarligen förtjänar. Lycka till, hoppas SMC mm kan hjälpa dig

Tack för all lycka till, uppmärksamhet och allt annat bra och snällt ni skrivit!
Tyvärr var inte olycksfallsförsäkringen betald i tid så den gällde ej men får ersättning via trafikskadenämnden.

Har fått förfrågan om att ställa upp i ett reportage om olyckan och det som händer efter.
Tycker det verkar strålande då jag vill upplysa så mycket som möjligt!
Vi har problem som behöver rättas till. Frågan är om ett reportage i en lokaltidning hjälper eller räcker..? Vad tycker ni? Finns det några fallgropar jag kan hamna i om jag ärligt avslöjar fakta bakom vård osv? Jag är ju inte färdigbehandlad ännu.
Och jag är väldigt rädd för vården. Har synat sadism i vitögat.

Edit: Om ni tycker det är en bra idé att göra reportaget så kan jag ju isf kanske länka det hit och med er hjälp sprida budskapet ?

Tack än en gång!

Med vänliga hälsningar Peter

Kämpa på Peter. Jag är lite nyfiken,var närmare hände detta? (Jag kan U-a med omnejd.)