Pledians
Älgklyvaren!
Vad är det för vits med att köra en ironbutt egentligen? Denna tanke återkom i mitt huvud ända sedan jag hörde talats om detta. Efter att ha deltagit på 125:ans dag och träffat på ett gäng genuina hojentusiaster som verkligen älskar att köra fick jag mersmak, trots att mitt eget deltagande kunde ha gått bättre. Med lite erfarenhet i bagaget tänkte jag ta revansch under midsommarafton, då dagen är som längst och natten som ljusast.
Bättre förberedd än sist stack jag ut strax efter 3 på morgonen och inledde körningen med en första tankning på hemorten.
Under en sån här körning har man inte mycket tid för onödiga stopp, speciellt inte på en 125:a, men jag var bara tvungen att föreviga soluppgången. Den kändes magisk och mitt humör var på topp! Att vara ute på vägen sittandes på en babyblade var i stundens hetta det absolut bästa som fanns!
Väl framme i Mora tog jag en välbehövlig påfyllning - det var inte många droppar kvar i tanken. Desto fler droppar började det bildas i luften, som sakta men säkert övergick i ett allt kraftigare regn.
Framme i Karlstad. Jag ockuperade en uteservering till en restaurang som ej hade öppnat än och åt min matlåda, samt tog på mig alla kläder jag hade för att hålla värmen.
Strax efter att jag hade passerat Särna upphörde regnet, vilket jag firade genom att stanna till och ta ett foto.
Tankning i Idre.
Vägen norrut mellan Städjan och Långfjället övergick snabbt till grusväg och bjöd på finfin natur. Jag får erkänna att vägvalet var kanske inte helt optimalt för en ironbuttkörning, men att ge järnet på en fjäll-grusväg med en landsvägs-125:a var riktigt skojs!
Grusvägen fortsatte ett tag till..
..för att efter en korsning med väg 311 övergå till asfalt. En kuperad, slingrig och rolig sådan! Jag körde så aktivt som jag bara kunde och glömde bort att jag var våt, kall och hungrig i all glädje. De 13 hästarna som motorn presterade räckte mer än väl i dessa förhållande.
Bättre förberedd än sist stack jag ut strax efter 3 på morgonen och inledde körningen med en första tankning på hemorten.
Under en sån här körning har man inte mycket tid för onödiga stopp, speciellt inte på en 125:a, men jag var bara tvungen att föreviga soluppgången. Den kändes magisk och mitt humör var på topp! Att vara ute på vägen sittandes på en babyblade var i stundens hetta det absolut bästa som fanns!
Väl framme i Mora tog jag en välbehövlig påfyllning - det var inte många droppar kvar i tanken. Desto fler droppar började det bildas i luften, som sakta men säkert övergick i ett allt kraftigare regn.
Framme i Karlstad. Jag ockuperade en uteservering till en restaurang som ej hade öppnat än och åt min matlåda, samt tog på mig alla kläder jag hade för att hålla värmen.
Strax efter att jag hade passerat Särna upphörde regnet, vilket jag firade genom att stanna till och ta ett foto.
Tankning i Idre.
Vägen norrut mellan Städjan och Långfjället övergick snabbt till grusväg och bjöd på finfin natur. Jag får erkänna att vägvalet var kanske inte helt optimalt för en ironbuttkörning, men att ge järnet på en fjäll-grusväg med en landsvägs-125:a var riktigt skojs!
Grusvägen fortsatte ett tag till..
..för att efter en korsning med väg 311 övergå till asfalt. En kuperad, slingrig och rolig sådan! Jag körde så aktivt som jag bara kunde och glömde bort att jag var våt, kall och hungrig i all glädje. De 13 hästarna som motorn presterade räckte mer än väl i dessa förhållande.
Last edited:
