Search results

Okej, visserligen bara en 125a, men vem vill inte ha en top notch Vespa Primavera Pic Nic...? Fullt scout-pimpad med picknick-korg och vattentät filt för smutta sommarkvällar i grönsakslandet...

Varning! Det kan förekomma inslag av regn i dessa bilder...

Mjae, jag brukar inte ge mig in i relativa kvalitetsjämförelser, som tenderar att bli lite slumpmässiga och inte sällan bygger på tycke och smak och vad vi faktiskt lägger in i ordet kvalitet? Är det helheten vi ser till? Enskild modell? Allmän byggkvalitet/hållbarhet? Antalet...

Now we're talking! Allt sedan starten, 1999, har jag alltid ägt en mc-skoter parallellt med minst en vanlig hoj. Hojarna har kommit och gått, men byggstommen har bestått. Alltid en mc-skoter OCH oftast en lite vassare landsvägshoj. Ibland spetsat med en offroadare, eller semi-offroadare, och...

Way to go, Farbror Tom! På med solositsen nu bara och du kvalar inte bara in som årets fastrunner utan förstaplatsen på Billboardlistan är permanent vikt för dig, allt enligt Matteus 13:12: "Ty den som har, åt honom skall varda givet..."

Hmmm, vad gick snett här, då...? Visst, ja: 80-talet... Buell RR1200 BattleTwin

Vilken alldeles jäkla magisk midsommar...! ...Men, dessvärre, som redan Povel Ramel sjöng: Underbart är kort...

Jo'serru, nu är det faxis så ända in i vassen... ...skönt att vara människa... PunGkt

"Tokholm, Tokholm, stad i världen. Tokholm, Tokholm, världens stad..."

Pja, har alltid varit lite svag för det ekivoka, så om nu inget annat sticker ut på den stackars hojen, kanske två stöddigt monterade extraljus fixar biffen...? Ekivok flärd och bländande syndigt ljus. Allt i ett. *over'n'out* ...Captain Zooom...

Nej, just brandrisken är knappast heller skälet om man nekar att låta dig parkera hojen på innergården. Vanligast är utrymmesbrist, att man helt enkelt konkurrerar om utrymmet med trampjonnarna, ungarnas lekytor, utegrillar, whatever... Här får hojägaren använda lite kreativitet och smidighet...

Och så... alla tänkta målsnörens topp-predator, hjärtekrossaren, och den kanske mest fruktlösa förälskelsen av dem alla: Royal Enfield Classic 350 Sällan har väl en MC burit überfula packväskor med större värdighet, heller...

Mmm, det förstår nog varenda kotte att man inte kan fuska bort grunderna i hojåkning. Men vi vanliga lite beiga medelmåttor, då? Som inte betraktar oss själva som vare sig odödliga eller ens osårbara... Är lite defensiva i vår körstil och inte så särskilt risktagande... Ska vi kanske be om...

Ja, och varmt var det, också... ...Och så var vägen skumpig...

...Typisk rödgrön röra...

Tog en sväng, mellan skurarna, ner till Stockholms stads sydligast belägna systembolag. Farsta C. Nån dryg mil, tops! Blev såväl oblöt som oskitig. Vilket jäkla skämt. Måste fått en släng av klimateriet?

Så vart bär det av, nu...?

Jo, jag kan kommer bestämt förneka att jag någonsin skrivit detta: Knappt en tvärhand hög, trots 17-tumshjul, Super Soco TC Max, börjar rent av växa (ordvits, typ) i mina ögon. "Honda Grom goes electric?" stönar jag förvirrat. Och: "Vill haaa," som jag sedan förgäves skriker i ekande...

Efterlyst...!!!!!

...På mållinjen, också...(forts) Kawasaki Z650RS I högst grad alive and kicking, förstås... ...Fast det är ändå en annan Kawa-maskin, på samma tema - och som det ryktats om länge - som tilldragit sig mitt största intresse: Z400RS. Men nu som radfyra? (Typ, pocket-rocketen ZX-4R)...