Småbarnsfarsa på sporthoj

[Markus]

Varför då? Det är ett jättebra dagis, och dom har grym pli på ungarna. Men med dagens lättkränkta föräldrar som anmäler skolan om ungen inte har toppbetyg eller får en åthutning så förstår jag att dom frågar. Grabben började på ett annat dagis, och vi hade honom där 2 dagar, sen gick vi ut genom dörren och kom inte tillbaka. Ett samtal med rektorn bekräftade vår bild, hon sa rakt ut att det var dysfunktionellt, och erbjöd oss en plats på det här dagiset på stående fot. Vi ångrar det inte, trots att det blev 3 gånger längre väg osv.

Jag skulle säga att sällskapet av barn som inte får sägas till och påtvingad samvaro med deras biologiska föräldrar är skadlig, samt syltryggarna till personal som måste fråga om de får göra sitt jobb. Men du kanske överdrev en aning?

 

[Hoztic]

Jag skulle säga att sällskapet av barn som inte får sägas till och påtvingad samvaro med deras biologiska föräldrar är skadlig, samt syltryggarna till personal som måste fråga om de får göra sitt jobb. Men du kanske överdrev en aning?

Hon som frågade är en ärrade finska, henne bråkar ingen med, och syltryggar till föräldrar finns det överallt, så dom är svåra att undvika. Däremot har vi ju inget med några föräldrar att göra, så det är ingen fara. Hon ville nog mest veta vilken typ av konflikt det kunde bli om hon säger till på skarpen.

 

[BrooklynS]

Det sa dom inget om här, men dagis frågade om det var ok att säga åt vår son om han gjorde fel. Dom behövde fråga eftersom många föräldrar är väldigt lättkränkta. Vi gav dom fria händer.

...och då blev ni anmälda till soc istället för "omsorgsbrist"?

 

[Hoztic]

...och då blev ni anmälda till soc istället för "omsorgsbrist"?

Nu när du säger det...

Fast jag fick faktiskt en avhyvling av en annan dagisfröken för att jag hade vrålat åt våra barn, hon hade hört det av någon som hade hört det av någon som inte hade sett mig, utan bara hört någon som lät som mig genom en vägg. Ordvalen "jag" hade använt är inget som jag skulle säga, och kan kände inte alls igen situationen, så jag nickade artigt och avskrev det hela som lögn och hittepå. Men sånt där kan ju säkert leda till dumheter

 

[BrooklynS]

Nu när du säger det...

Fast jag fick faktiskt en avhyvling av en annan dagisfröken för att jag hade vrålat åt våra barn, hon hade hört det av någon som hade hört det av någon som inte hade sett mig, utan bara hört någon som lät som mig genom en vägg. Ordvalen "jag" hade använt är inget som jag skulle säga, och kan kände inte alls igen situationen, så jag nickade artigt och avskrev det hela som lögn och hittepå. Men sånt där kan ju säkert leda till dumheter

Det finns en hel del kompetenta människor inom förskolan också. De som älskar sitt jobb, kan hantera vårdnadshavare och är proffs inifrån och ut. Hittar man sådana gäller det att hålla kvar dem. De som jobbar med ungar har ju de facto en betydligt större erfarenhet av barn än random förälder...

 

[Hoztic]

Det finns en hel del kompetenta människor inom förskolan också. De som älskar sitt jobb, kan hantera vårdnadshavare och är proffs inifrån och ut. Hittar man sådana gäller det att hålla kvar dem. De som jobbar med ungar har ju de facto en betydligt större erfarenhet av barn än random förälder...

Oftast ja, på grabbens första förskola skröt dagisfröken om att hon var helt nyutexad och minsann mindes allt från utbildningen. Vi hade nog större erfarenhet av småbarn än henne.

Sen handlar det ju som med allt annat om personkemi. Hon som frågade om utskällningar är ju äldsten på bygget, och hon har kastat ut flertalet vikarier som inte har fungerat, vilket vi ju är otroligt tacksamma för.

 

[SJP]

När min son började på förskolan fick jag instruktion av förskolan:

När ni kommer hit och hämtar är det dagens viktigaste möte, då pratar ni inte i telefon samtidigt.

Det sa dom inget om här, men dagis frågade om det var ok att säga åt vår son om han gjorde fel. Dom behövde fråga eftersom många föräldrar är väldigt lättkränkta. Vi gav dom fria händer.

Jag märker att lilleman har ett ganska bra dagis nog, relativt.

Jag har aldrig varit med om att dagis skulle försöka uppfostra föräldrarna - det låter absurdt.
Inte heller finns det någon diskussion om huruvida de ska få tillrättavisa barn eller ej, dagis har sina regler, och när man är där förväntas man följa dem.
Sedan är de ibland lite blyga med att säga åt barnen. MEN, det betyder att barnen får lösa sina konflikter och olikheter själva mellan varandra, och klura ut hur man gör det. -Ju förr desto bättre, tänker jag.

Angående hämtning så brukar junior ha så skoj att han inte riktigt har tid med pappa, alla roliga kompisar är ju där och leker. Bästa brukar vara att gömma sig bakom ett träd, så kommer han smygande. Sen ska man åka axlar till bilen och vinka till alla kompisar - och pärshinalen, som dom heter.

 

[Markus]

Jag har förståelse för att en relation kan vara så dålig att den måste avslutas.

Jag har inte förståelse för det här att man sätter sina egna behov före sitt barns.

Folk som har en "bra relation" med sitt ex eller skiljs "som vänner" är egoister.

Så trött på, nästan alltid kvinnor, som skiljer sig och sedan sitter och ojar sig. Gör det inte bara eller lev med det.

 

[blueridge]

Jag har förståelse för att en relation kan vara så dålig att den måste avslutas.

Jag har inte förståelse för det här att man sätter sina egna behov före sitt barns.

Folk som har en "bra relation" med sitt ex eller skiljs "som vänner" är egoister.

Så trött på, nästan alltid kvinnor, som skiljer sig och sedan sitter och ojar sig. Gör det inte bara eller lev med det.

View attachment 509722

Enda glädjen är att deras egoism hoppar upp och biter dem där det gör ont. Särskilt utifrån vad de och deras föregångare gjort barn och fäder i decennier.
Plötsligt är det ett problem…
Kolla på förutsättningarna för de som träffar sina/sitt barn varannan helg. Det är eoner av tid i en litens liv. Starta om efter nästan 2 uker som om det vore naturligt? ”Fack1”

 

[Two stroke man]

Jag tror motiven ofta kan vara hämnd och värre än egoism.

Många kvinnor verkar närmast vilja straffa exmannen genom att förneka honom vårdnad om barnet.

 

[SwePace]

Jag tror motiven ofta kan vara hämnd och värre än egoism.

Många kvinnor verkar närmast vilja straffa exmannen genom att förneka honom vårdnad om barnet.

Skulle min fru bli mitt ex var straffet att jag fick full vårdnad...

 

[BrooklynS]

Jag tror motiven ofta kan vara hämnd och värre än egoism.

Många kvinnor verkar närmast vilja straffa exmannen genom att förneka honom vårdnad om barnet.

Tyvärr talar åtminstone viss erfarenhet för att du har rätt. ”Tigermamman” kommer fram och då skall man skydda sitt barn mot allt ont (t.ex. pappan som nu blivit ond)…

Tyvärr talar erfarenheten nästan entydigt för att dessa barn långt senare lider både uttalat och outtalat av bristen på kontakt med sin pappa. Oavsett orsak så är det så otroligt viktigt att vara nära sina barn och dela den tid man har; oavsett om man som föräldrar lever ihop eller inte. Föräldrar är man likt förbannat.


Mvh

 

[Markus]

Jag tror motiven ofta kan vara hämnd och värre än egoism.

Många kvinnor verkar närmast vilja straffa exmannen genom att förneka honom vårdnad om barnet.

Ja och det händer säkert att män gör så också. Tror mig ha sett ett exempel senast i förra veckan, enligt mamman i det fallet skulle pappan hämtat barnen men kom helt enkelt inte.

En teori är att han gör så för att sabba hennes dag och tillvaro men jag känner egentligen ingen av dem, men hon ger ett sympatiskt intryck (mot mig).

Jag vet inte om kvinnor är elakare än män men jag vet att de väljer skilsmässa oftare och att de gnäller mer.

 

[SJP]

Det är fan inte lätt, när man ställt till det för sig och knullat fel.

 

[SwePace]

Som skild och omgift har jag lärt mig två saker. Jag har en förmåga att prioritera ner mig själv för andras skull i hög grad och att äktenskapsförord är bra.

Gick väl back typ en mille på skilsmässan... Och tog ett år att mentalt/fysiskt komma tillbaka någotsånär.

 

[blueridge]

Hoppas småbarnsfarsorna hittar tillbaka till det centrala med tråden. Tycker den är på väg i en lite annan riktning. Jag förnekar inte mitt bidragande till den utvecklingen.

Mer pappagnäll, alltså!

 

[Markus]

Hoppas småbarnsfarsorna hittar tillbaka till det centrala med tråden. Tycker den är på väg i en lite annan riktning. Jag förnekar inte mitt bidragande till den utvecklingen.

Mer pappagnäll, alltså!

Vad är det nu du saknar för gnäll? Tycker det är fullt med gnäll här.

 

[blueridge]

Vad är det nu du saknar för gnäll? Tycker det är fullt med gnäll här.

Jo, men separationer med allt vad det innebär riskerar att ta över och så blir det ännu en politisk tråd. Jag kan t ex svårligen hålla mig ifrån det.
Trodde syftet var mer av glädjeämnen och praktiska, vardagliga vedermödor utifrån pappaperspektiv men folk får diskutera vad de vill. (Det tycker jag såklart inte men provar diplomati.)

 

[PerJohan]

Hur kan jag ha missat den här tråden? Nu kan jag snart inte kalla mig småbarnsfarsa då barnen är 10 och 12, men jag har i ett par veckor gått och kokat och velat gnälla av mig på FB, men min lite klokare fru har med endast en blick fått mig att låta bli. Mest pga att anledningen till att jag vill gnälla av mig är att några av föräldrarna i sonens klass är anledningen till min önskan om gnäll, och dessa föräldrar är lite bekanta till oss, så jag kan väl ge henne att det kan skapa tråkig stämning. Men jag är ändå sugen på att gnälla..haha

Anledningen är då att för några veckor sedan så var det töväder och minus om vartannat, med påföljd att det blev isigt som bara den överallt, och så även på skolgården, såklart. Ovan nämnda föräldrar klagade på detta vilket medförde att barnen under en skoldag inte fick gå ut på skolgården på rasterna, utan hölls inne. Nu är jag uppvuxen i en tid och på en plats där det var vinter, så jag har själv halkat runt på liknande skolgårdar, och nog fan har man överlevt? Till detta hör att saken diskuterades i en messengergrupp för klassföräldrarna till min sons klass (jag är inte med där, tack och lov), och där hade man häpnats så otroligt över hur det såg ut på skolgården. En mamma föreslog att vi skulle kraftsamla och skotta skolgården. Dvs, skotta en stor skolgård täckt av kärnis. Men vafan..

Eller är jag fullständigt oansvarig som anser att barnen ska ut och leka även på blank-isig skolgård?

Oj, vad långt det blev, jag har full förståelse för om ingen orkar traggla sig genom det där...

 

[Markus]

Jo, men separationer med allt vad det innebär riskerar att ta över och så blir det ännu en politisk tråd. Jag kan t ex svårligen hålla mig ifrån det.
Trodde syftet var mer av glädjeämnen och praktiska, vardagliga vedermödor utifrån pappaperspektiv men folk får diskutera vad de vill. (Det tycker jag såklart inte men provar diplomati.)

Visst, jag tänker annars att det kan rymmas fler dimensioner men vi kör på initialt sentiment.