Svenska polisen leder flera utvecklingsprojekt i Europa. Metoder med dialogpoliser kopieras runt om i Storbritannien, men inte i London.
– Polisen ska vara där för medborgarna, det upplever inte jag att de är, säger Ola Österling, chef för Dialogpolisen i Stockholm.
Dialogpolisen startade som en försöksverksamhet för drygt tio år sedan och har sedan utvecklats till en permanent grupp med ett 30-tal poliser runt om i Sverige. Ola Österling är chef för Stockholmsdelen och har föreläst om arbetssättet i både Storbritannien och andra delar av Europa.
– Vår huvuduppgift är att föra en dialog med motparterna inför demonstrationer och liknande händelser. Dessutom samarbetar vi med exempelvis kommuner och medborgarorganisationer och gör ömsesidiga utvärderingar av våra erfarenheter.
Metoden har väckt stort intresse internationellt och i bland annat Liverpool och Manchester är liknande grupper i startgroparna hos den brittiska polisen. Ola Österling har även besökt London och hållit föreläsningar för Londonpolisen Metropolitan som däremot inte varit intresserad.
Artikeln fortsätter...
– Metropolitan police är mycket mer ortodox, den verkar inte tycka att det behövs några samverkansgrupper eller satsningar på dialog och utvärdering.
Enligt Ola Österling beror den brittiska polisens inställning dels på att de har en så splittrad organisation och på att de låst sig vid ett mer hårdförd inställning sedan terrordåden i New York 2001.
– Storbritannien lever lite i trauma efter 11 september.
För att komma till rätt med upploppen i Storbritannien menar Ola Österling att det är helt nödvändigt att använda sig av mer kommunikation.
– Man måste ta upp en dialog med medborgarna. Eftersom mycket händer nattetid får man samla ihop möten dagtid med lokala aktörer så som idrottsföreningar, fritidsledare, ungdomens hus och kyrkor. Polisen kan inte lösa allt själva utan måste ha ut medborgare på gatorna.
Efter kravallerna i Göteborg började svenska polisen även arbeta med något som kallas särskild polistaktik och även den används för att polisen ska kunna lugna snarare än trigga ett upplopp.
– Så fort man har en något lugnare situation kan man ta av sig hjälmar och liknande och börja prata med de inblandade och med personer i närheten så att inte fler ska ansluta sig, säger Per Engström, sektionschef för metodutveckling på Rikspolisstyrelsen.
Enligt honom är det viktigaste att bygga upp ett förtroendekapital långt innan det händer något. Inför demonstrationer arbetar polisen med att ha direktkontakt med inblandade organisationer.
– Det är knivigare nu för den brittiska polisen eftersom de inte har någon direkt motpart att föra en dialog med, säger Per Engström.
Tidigare i våras deltog han i en fältstudie i London som en del av EU-projektet Godiac. I projektet, som pågått i ett år, samarbetar polisorganisationer och forskare i ett antal europeiska länder under svensk ledning för att hitta goda exempel på hur polisen kan arbeta.
– Framförallt handlar det om att utveckla polisens agerande för att inte skapa konfliktsituationer utan underlätta kommunikation. Det ska kunnas användas både vid planerade insatser och vid mer akuta händelser som nu i Storbritannien, säger Maria Appelblom, projektledare för Godiac.
Josefin Pehrson
Det togs inte emot så väl, jag väntade bara på fruktstund men det kanske kommer senare.
