Vad gjorde du när du tänkte att det var kört?

[pinku91]

Funderade på en sak på vägen hem från en kompis ikväll/natt.

I vilken situation var du i på motorcykeln när du tänkte att "nä nu är det fan kört, jag överlever aldrig det här.."

Jag har två speciella minnen när det hände mig.

1. Jag kör genom en liten rondell och ska svänga vänster. I andra filen liggen en långtradare som genar genom filen och pressar in mig mot rondellkanten. I samma veva försöker jag skynda på för att komma bort från lastbilen så jag gör ett kraftigt nedlägg som det i samma stund dyker upp ett ca 1x5x5 dm djupt hål med grus i som jag ryker in i och vinglar såklart ut mot truckens stora däck. Klarade mig undan den gången, men vettefan hur det gick till!

2. Mitt andra minne utspelar sig i höstas när jag slog följe med en bil full av kompisar mot en sommarstuga mitt i natten. Jag åkte MC just för att bilen var full.. Den ca 4 mil långa trippen börjar okej inne i stan med duggregn men ändå upplyst och kördugligt. Samtidigt som det börjar hellregna, kommer vi ut på en o-upplyst motortrafikled utan med vägräcken. Jag körde med svart visir som jag inte kunde ha öppet pga regnet. Jag såg inte ett skit den resan, utan följde endast de 2 röda lamporna precis framför mig, och jag var helt säker på att det var fan det sista jag någonsin skulle få se.

Nu vill jag höra era historier!

 

[medic]

Har ingen sådan historia. Iaf inget som jag har etsat fast sig på hjärnan.
Jag väljer vilka vägar som passar att gasa lite extra på och undviker att köra bredvid bilar i allmänhet.

"Knock on wood"

 

[sportis]

Jag har ALDRIG tänkt så, gör man det så har man redan kapitulerat inför faran eller kommande fara ..fortsätt att "köra" hoj oavsett vad som händer omkring dig, det är ett bra överlevnadstips Visst har man efteråt tänkt några ggr, det var nära den bilen, o halt det var på den vita linjen, tur att jag hann förbi innan den svängde etc etc.

Men vara fokuserad på det man gör och inte tänka att det är "kört" tänker man så då ÄR det så ofta medDet är en rutinsak man bygger upp, en smc-kurs kan oxå lära en träna bort instinktiva felreaktioner i trafiken, bara tänka tanken att det är" kört", är en.

Din story 1 är något som kan hända, även om det är svårt att förstå hur man kan hamna brevid en stor lastbil i en liten rondellSjälv skulle jag inte vara jämte den i rondellen garanterat, antingen före eller efter.. story 2 är rena idiotin att utsätta sig för...dumt att köra hoj på natten av många olika anledningar, allra helst på hösten, i regn.. även om det skulle vara klarblå himmel så är det dumt..Du skulle behöva bli en "Överlevare" utsätter du dig själv för liknande situationer ofta är du inte det....

Rutiner och bra överlevnadsknep får man med åren Det är bra att vara en "överlevare" i tanke o handling, allra helst när man kör mkt tvåhjuling, finns så mycket som kan hända oss som vi INTE kan påverka så det gäller påverka sådant vi KAN till något bra för oss själva

 

[Robban W]

När jag kört över krönet ser jag en massa poliser, typ insats styrkan mitt på vägen framför mig. Då tänkte jag "nu är det kört". Men det gick bra, hade varit ett upplopp på ett fängelse som låg i närheten

 

[Fetsko]

ca 6år sedan.

Hade varit och badat med brorsan och hans dama.
Dom kom iväg lite snabbare än mig, och jag tänkte att jag passar på att "köraomsånäravarvstoppetsomdetgår-sånärabilrutansomdetgår" r6an låter ju så gött när man plågar den lite!
Passerar väl i ca 150kmh. Precis i samma ögonblick som jag passerar svänger det ut en biljävel 50 meter bort... han höll inte 150


Det gick ju bra, men där tänkte jag fanimej att det var kört!

 

[håkanbråkan]

I senaste episoden körde jag cirka 20 meter bakom en bil som plötsligt tyckte att han/hon ville stanna och släppa förbi några cyklister som ville korsa vägen. Min uppmärksamhet var på annat håll, och när jag väl såg den stillastående bilen så tänkte jag att shit...
därpå så tog något undermedvetet hand om situationen och ömsom låste framhjulet o släppte frambromsen tre gånger med undanmanöver efter andra släppet fram.
Jag överväger seriöst ABS nästa gång

 

[skövde_pöjk]

när jag på kurvig skön väg fick ducka för en svingad kratta.. hade jag fått den i visiret hade det varit natti natt..sen en hel drös med bilister under årens lopp som kunde ha avslutat mitt jordeliv.. som tur har det gått bra men ett och annat "fuck u finger" har det väl utdelats pga det..

 

[sharky1]

Kul tråd, när man börjar tänka efter så var det en del incidenter framförallt de första 3 åren som jag började köra hoj.
1. Kom puttrandes på E4:an på väg norrut efter Karolinska mycket bilar på vägen och det gick ganska långsamt i vänsterfilen 50-70 när hojen började hacka, det var dax att vrida soppakran till reserven, hittar inte soppakran så jag får titta ner i 2 sek. när jag lyfter blicken igen möts jag av ett rött sken, alla bilar står stilla. Var ca 10 m ifrån närmsta baklucka, men lyckades bromsa ner lite och svänga in mellan bilarna.

2. Förra sommaren ville en tjej på jobbet åka MC så jag ställde upp Mycket trafik ute och lite skydd (bara lagstadgade hjälmar) så jag körde lugnt, efter en rondell blev det lite öppet så jag drog upp hojen i kanske 70-80, ser en bil som står stilla för väjningsplikt till höger, prexis innan vi ska passera kör bilen rakt ut. Då tänker jag aj fan nu är det kört! Nästa tanke blir SATAN DET HÄR KOMMER GÖRA ONT!! lyckades väja hyffsat men slog sönder vänsterkåpan och kraschpucken mot bilens baksida, men vi klarade oss utan personskador. Behöver jag nämna att tjejen aldrig vill åka MC igen...

 

[jetson]

Hehe kör man upp jämsides med en långtradare i en rondell så får man nästan skylla sig själv..


Närmaste var en hjort som hoppa ut framför så jag fick nita, pulsen gick upp lite när man passerade den nån halvmeter ifrån bara. Då fattade jag varför folk krockar med vilt hela tiden för han var lurig den jäveln.

 

[dominator91]

Har ju bara kört några år och inte hunnit skaffa så många incidenter. Men den som är vanligast, kanske, har jag upplevt. Låg på en kurvig landsväg som jag ej kört på tidigare, 70 väg. Allt är bra och en varning för stark kurva skylt dyker upp. Saktar ner liite grand... Kurvan som kommer är en extremt skarp 140 graders variant.. Tät skog vid sidan av vägen.
Får panik, gör precis alla fel man kan tänka sig, bromsar, ser bara skog och gruset vid vägkanten. Men har flax och får faktiskt stopp..

Jag reagerar numer på varning för kurva skyltar..

 

[Norqen]

Mitt värsta minne är när jag och några kompisar körde i Norge. Körde efter E6an och det var mycket mötande och kurviga vägar, behöver jag ens nämna att det hällregnade. När vi äntligen kommer till en lite längre raksträcka och dessutom utan mötande trafik. Jag påbörjar omkörning och brassar på ordentligt för att hinna om två jäkligt stora husbilar. När jag ligger brevid den första husbilen märker jag att jag, i regnet, missat att se att vägen hade en svacka där det gömde sig en mötande audi, som helt plötsligt dykt upp 60-70m framför mig. Inser att det är helt omöjligt att hinna om och att jag egentligen inte har någonstans att ta vägen. Grips först av panik och bromsar hårt, även med bakbromsen, vilket leder till att jag får en jäkla sladd på den blöta asfalten. Så nu ligger jag där i fel fil, men mötande, och en riktigt obehaglig sladd. Lyckas på nått konstigt sätt reda ut sladden, nitar allt jag kan med frambromsen och väjer precis bakom husbilen då jag möter audin, som konstigt nog inte verkade ha bromsat särskilt mycket. Svängde av på närmaste ficka och andades ut ett bra tag =D

 

[Peter1980]

Då fattade jag varför folk krockar med vilt hela tiden för han var lurig den jäveln.

Ibland känns det som att djuren vill ställa till det.. nästan som att de väntar gömda i vägkanten bara för att hoppa ut precis när man passerar... Borde kallas för "dödsvilt!"...

 

[BJN]

Det här hände förra året och jag har skrivit om det en gång tidigare. Det närmaste jag varit med om och jag hoppas att jag inte behöver skriva någon ny berättelse.

Vid en avfart från motorväg som övergår i vanlig tvåfilig väg (en fil åt varje håll) hade en Saab 9-5 fått för sig att vända precis där det enfiliga tar slut så när jag kom ut ur kurvan så står bilen tvärs över vägbanan. Stålräcke på vänster sida och djuuupt dike på höger.

Jag skäms för att säga detta men trots så många år på hoj gjorde jag till en början alla fel man tänkas kan. Tittade och styrde därmed rakt mot faran. Bromsade utav bara helvete. Även med bakhjulet som låste sig.

När krocken kändes som ett faktum dök det plötsligt upp två saker i skallen som jag läst i hojtidningar för många år sedan. "Du styr dit du tittar" och "när du svänger åt höger vrider du styret åt vänster".

Jag släppte bromsarna, tittade på diket och tryckte styret åt vänster för att jag ville åt höger ner i diket. I sista stund lyckades jag rädda det hela genom att köra längs kanten av diket utan att ens gå omkull.

Jag tror alltså stenhårt på att det ibland kan vara bra att veta vad det egentligen behövs för att hojen ska svänga även om det i de flesta fall räcker med det som sitter i ryggmärgen.
__________________

 

[vogge]

Detta hända mig min andra sommar med hojkortet.
var ute på en fin landsväg som jag åkt tusen gånger. Har en lång fin raksträcka framför mig som avslutas med en lång härlig svepandes kurva. Har en bil framför mig som jag kör om. Närmar mig kurvan i kanske 130kh då ser jag 4 lysen ! alltså två personbilar i bredd Puckona tyckte de var lämpligt att köra om mitt i kurvan. läskiga var att jag hade ytterkurvan så ut i kanten så mycket som de bara gick och sedan luta bågen och sticka ut huvet mot den mötande bilen. Kändes som jag skulle skalla hans backspegel när som helst.
Tänkte efteråt att jag var glad att jag hade bågen för hade jag kört bil hade de inte gått!

 

[kwasten]

De riktiga ögonöppnarna för mig var under första åren med hojkort.
På väg hem från Dalarna, 2-1 väg ligger på omkörning 30-40 km över biltrafikens hastighet, sista bilen att köra om innan det blir enfiligt igen.
Nu börjar jag tveka, skall jag hinna? jo jag hinner, nej jag hinner inte. Bestämmer mig till slut för att jag hinner, gasar, men har redan förlorat dyrbara sekunder och inser när jag är precis vid bilen att jag kommer fan inte hinna. Brooooomsa och får nästan låsning såklart. Det gick bra men för min inre syn ser jag mig själv ligga på andra sidan vajer-räcket i Tom&Jerry style, sliced and diced. Lärdom, planera, beräkna och utför bestämt. Chansa inte.

Ligger på tvåfilig motorled i stan, trafik i högerfilen, jag bestämmer mig för att byta till vänster, kollar spegel, kollar över axeln vänder blicken frammåt, bilarna i höger filen har stannat!! Lyckas precis gunga ut i vänsterfil. Puh. Tittade nog för länge över axeln på polaren som låg där bakom och såg vad som var på väg att hända.

Och ett otal gånger där folk med mobiltelefon, stressade taxi-chaffisar, lastbilar, bussar och andra helt enkelt inte har sett en, ignorerat en eller helt sonika forcerat sig i trafiken med mitt liv som insats. Ofta är det tur, men resten är planering, uppmärksamhet och en nästan elak inställning till andras förmåga som räddat dagen.

Minns även en gång på min första hoj på väg till lite midsommarfirande i Värmland, passerar vägarbetsskyltar, tänker inte så mycket på det och nästan bibehåller min hastighet, över ett krön, nedför en backe med skog på båda sidor, halvt bländad av solen precis innan ser jag inte ett skit i skuggan och inser bara några meter innan att jag är på väg rakt ut i ett vägavsnitt med bara grus som vägbana, säkert en decimeter djupt med sån där grov småsten. Broooomsa satan, släppa och sen bara hålla i sig för allt man är värd. Surfar genom gruset med panik i hjärtat och känner vobblet byggas upp, hela hojjen bara svajjar fram genom gruset, fötterna glider av pinnarna och jag utbrister i ett mantra innanför hjälmen, "nejnejnejnej". Rullar ut på andra sidan denna grusbasäng en erfarenhet rikare. Midsommar var najs och åkte fast för fortkörning på vägen hem sen. Men jag körde försiktigt förbi vägarbetet hem iaf.

 

[O.Larsson]

För typ hundra år sedan, när man var ung och oerfaren låg jag bakom polaren med min GSX 750 medan han körde GSX 1100. Vi rejsade och jag hade bestämt mig för att inte släppa honom och hade fullt fokus på varvmätaren för att få till en så bra växling som möjligt.

När jag lyfter blicken ser jag ett rökmoln från polarens hoj framför då han låser bakhjulet i ett desperat försök att bromsa ned farten då vi närmade oss en s-kurva i åt h-vete för hög fart.

Jag minns att jag hann kolla ut på åkern och tänka att jag kommer klota många varv där ute men sedan tog reflexerna över och jag pressade ned hojen först åt vänster och sedan direkt över åt höger och plötsligt var vi igenom kurvorna.

Vi stannade strax efteråt och snackande igenom det hela för att sedan rulla i typ 50 hem för att byta kallingar

 

[Özcan]

Första gången jag övningskörde i trafik så kom jag upp på Klarabergsviadukten från Söderleden. Det är en ganska skarp vänstersväng följt av en ännu skarpare högersväng.

Jag kom i på tok för hög fart där och var någon dm från betongräcket. Rädd och oerfaren som man var kollade man på betongräcket istället för kurvans riktning. Jag snuddade nästan fälgkanten mot böjen men jag hade övat motstyrning innan och tryckte på styret för att öka nedlägg och missade med någon centimeter. Det jag då tänkte var att nu är det kört. Jag tycker att riskutbildning del2 är en enormt bra idé!

 

[dizzy]

Körde aldeles för mycket över laglig hastighet (typ dubbel plus moms & tull) o var konsentrarad på övrig trafik. Upptäcker att vägen svänger mer än jag minns på det vägavsnittet.
Känner hur slice-n-dice vajerräcket kommer närmare o närmare.
Gör nybörjar misstaget att börja stirra på varjerräcket ....

Då uppenbaras bara en tanke som jag fått av Tuppjuck här på forumet.
"When in doubt. Bryt!"
o jag våldade o bröt i styret för det jag kunde fortfarande med blicken på vajerräcket.
Detta gjorde att jag klarade mig med att surfa väggrensgrus o lite wobbel ut på körbanan istället för att bli dagens "roadkill" skuren o klar.

Har tagit det mycket lungt efter dess samt 2-3 knix kurser.
Vill inte hamna i samma situatiuon någonsin igen

 

[- Jerker -]

Jag tänkte säkert ngt fiffigt, men det fungerade inte i praktiken och jag kommer aldrig att minnas det. Lika bra det.

 

[Skrotnisse]

Jag tror att min endurobakgrund gett vana vid close cut's.
Brukar (händer dock inte ofta) inte tänka på faran föränn efter.
Fortsätt köra, så är chansen större att klara situationen.
Mn någon gång har jag hanat i läget: "Krascha snyggt!!11".