Trimmade mopeder och vässade 125

r har väldigt ofta problem med brända kolvar, repiga cylindrar och dylikt och vad jag vet så ger dessa ägare gasen i botten från början så jag undrar om kolven verkligen blir riktigt inkörd bara av att varmköra 2-taktaren ett par gånger?
Detta är ingen kritik eller något i den stil utan bara en fundering så avstå ifrån dom klassiska idiotförklaringarna tack.
Du beskriver problemet själv, ägare som ger gasen i botten från början. Där återfinns mycket okunskap alternativt dumhet om personen hävdar han (finns det några hon som gör så? )har kunskap.
Problemen du beskriver har ingenting med så kallad inkörning att göra utan med de som trimmat fel och inte vet vad de håller på med. De har filat dumt i cylindrar, inte fasat portar korrekt, har felaktigt squishavstånd och dåligt utformat förbränningsrum, felaktigt komp, felaktig avgas för de portar de numer har, ofta dålig olja i för liten mängd, 95 oktan bränsle istället för 98 till en trimmad motor och som en slutlig dumförklaring inte bestyckat förgasaren korrekt efter de modifieringar de gjort.
Räjsar med en 250 2cyl roadracinghoj, dvs 2st 125or och denna har ganska rejält mycket häftigare effekturtag än en moppe eller gat125 även om dessa är trimmade.
Inga som helst problem med brända kolvar, skurna kolvar eller repiga cylindrar.
Har man korrekt förbränning så skär det inte, rätt oktantal etc så spikar inte kolven sönder.
Kör man med en vettig olja i bränslet i lämplig mängd får man inte en sönderrepad eller söndersliten cylinder.
Tittar man på en modern motor finns det inte många delar som har någon nytta av att köras in.
Det finns vissa kolvar till vissa speciella modeller eller från konstiga tillverkare som måste värmecyklas några gånger och ibland filas på de hotspots som blir, men 99.8% av alla kolvarna blir bara slitna för varje gång de byter plats i cylindern.
Cylindern har den form som den har, du sliter bara på nikasilbeläggningen varje gång kolven rör sig även om det är extremt lite.
Kolvringen i en rund cylinder tätar som den ska från början, annars är något fel.
Kolvbultslagret passar som det ska, blir bara slitet när det används.
Vevlager och vevstakar slits från första minut de används, blir inte bättre när de är inslitna.
Ramlager se vevlager.
Det finns i princip inga delar i en modern tvåtaktsmotor som behöver någon inkörning, eller blir bättre av en inkörning förutom några ytterst ovanliga kolvar. En helt ny växellåda kan ha lite grader kvar på dreven så den kan må fint av stillsam körning med långsamma växlingar och inte för mycket effekt en halvtimme eller timme och sedan byta oljan.
Är det ingen skillnad på inkörningstiden beroende på material i cylinderlopp kontra material i kolvringen?
Jag tänker på de olika material som cylinderytan kan vara av gjutjärn, stål, krom, nicasil.
Materialet i kolvringen lär väll vara något olika med? Då vissa material inte gillar att gnidas mot varann även om de smörjs.
Äldre gjutjärnsfoder kan eventuellt behöva en kortare inkörning, den ordnar upp sig under dina minst 2 varmkörningar.
Krom, nikasil eller någon av de varianter av nikasil som finns eller keramiska beläggningar behöver inte köras in, de har redan rätt yta och mått.