Hård slutstrid om internets framtid
Publicerat 15 April 2009. 12:52
Internet kommer att bli som kabel-tv och bara ge åtkomst till de sidor du betalar för, menar kritikerna. Fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet, hävdar förespråkarna. DN.se har sonderat terrängen inför EU:s Telekompaket.
Ändringsförslag till de tre rapporterna tillkommer kontinuerligt genom trialogerna (förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen). Även de sju partigrupperna kan föreslå ändringar, liksom grupper om minst 40 ledamöter.
Den 5 maj röstar parlamentet om Telekompaketet. Den 12 maj är det rådet tur.
Telekompaketet är i grunden en översyn av EU:s lagstiftning inom teleområdet. Tanken är att stärka konsumenternas rättigheter; paketet omfattar bland annat förslag om rätten att välja bredbandsleverantör samt möjligheten att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör.
Men frågorna som kommit att stå i centrum är de som handlar om friheten på internet. Vem ska nätet egentligen vara till för?
Bakom Telekompaketet står starka intressen inom nöjesindustrin. En drivande kraft är önskan om att stärka upphovsrätten, men förslaget går längre än Ipred-lagen som också springer ur ett direktiv från EU. Inbakat i det digra paketet finns idéer om att internetleverantörer kan bli skyldiga att övervaka och stänga av användare. Ett annat förslag menar att sajter ska kunna blockeras; åtkomsten på internet begränsas.
Kritiker befarar att nätet i framtiden kommer att bli ett slags ”kabel-tv-internet”. Du betalar för de sidor du vill ha tillgång till, övriga får du klara dig utan.
Vänsterpartisten Eva-Britt Svensson har fått mycket uppmärksamhet för att hon vid EU-parlamentets första omröstning i fjol lyckades driva igenom ändringsförslag 166. Med det ville hon garantera de fri- och medborgerliga rättigheterna på nätet. Internet ska vara öppet för alla och företag ska inte kunna överta myndigheters befogenheter, löd budskapet.
Så sent som den 31 mars i år tvingades hon dock ge vika i det egna utskottet, Imco (inre marknaden och konsumentskydd), som då röstade ned förslaget. Utskottets ordförande Malcolm Harbour menade att medborgarnas rättigheter visst tagits tillvara i andra tillägg, något det dock råder delade meningar om. Enligt Eva-Britt Svensson är lagtexten nu alltför ”luddigt” formulerad och öppen för tolkningar.
Och hon är kritisk till att parlamentet inte förmår stå upp mot påtryckningar från ministerrådet.
- Problemet uppstår då de båda parterna måste förhandla. Det är den stora stötestenen. Jag hade ju egentligen parlamentet med mig, säger hon på telefon från Bryssel.
Av de 785 folkvalda ledamöterna röstade 346 för Svenssons förslag och 312 emot. I bloggvärlden beskrev man det inträffade som ett mirakel, men glädjen blev kortvarig.
Eftersom parlamentet fattar beslut i frågan tillsammans med rådet måste de båda parterna komma överens om en gemensam ståndpunkt. Det sker under så kallade trialoger, förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Här tycks det nu som om förstnämnda part är på väg att vinna kampen om de så viktiga formuleringarna i kommande lagtext.
Eva-Britt Svensson menar att skiljelinjer kan skönjas inom de olika partigrupperna, men att det också är tydligt att medlemsländerna intagit olika positioner.
- Frankrike är väldigt hårda motståndare till mitt förslag, säger hon.
Det före detta ordförandelandet, med andra ord. Landet ledde förhandlingarna för rådet under hösten vilket naturligtvis påverkat utgången, men under ett samtal med Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer, Jörgen Samuelsson, framkommer att inte heller han delar parlamentets ståndpunkt:
- Parlamentet har föreslagit att inga begränsningar i fundamentala rättigheter får göras utan föregående beslut av en rättslig, kompetent myndighet. Ingen i rådet förstår varför det skulle vara en god idé.
- Rådet menar att paketet reglerar marknaden för elektroniska kommunikationer, närmare bestämt att konkurrensen på marknaden ska vara god. Parlamentet vill reglera innehållsfrågor och mänskliga rättigheter.
Vad har du för invändningar mot det?
- Är telekommunikation en mänsklig rättighet? Vad tror du en liten fattig pojke i Afrika tycker är mänskliga rättigheter? Det finns en europeisk stadga om mänskliga rättigheter som gäller enligt EU-fördraget – varför stoppa in den i Telekompaketet?
Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?
- Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.
Telekompaketet består av tre delar som alla ska godkännas i sina respektive utskott. Den mest kontroversiella delen, det så kallade Harbourpaketet, har redan godkänts i Imco (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) och ingen förväntar sig något annat än att även de båda delarna i Itre (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) kommer att bemötas jakande.
Men motståndarna har ännu inte gett upp.
- Jag kommer att lägga fram ändringsförslag 166 ännu en gång inför parlamentet. Det ser mörkt ut nu, men jag har min partigrupp med mig, säger Eva-Britt Svensson.
I Bryssel cirkulerar rykten om att namnunderskrifter samlas in från motståndare inom de splittrade partigrupperna. På så sätt kan även de som inte har sin grupp bakom sig lägga fram ändringsförslag. Och från kontoret hos Olle Schmidt (FP) kommer signaler om att man kanske kommer att vilja föra tillbaka skrivningar.
- Olle röstade igenom förslaget i Imco och står bakom det i nuvarande form. Men vi måste se till att garantera rättigheterna för användaren. Eftersom vi ännu inte vet hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut vill vi vara förberedda på allt, säger en av hans medarbetare.
Exakt vilket förslag parlamentet ska rösta om vet vi inte förrän den 5 maj då ändringarna faller på plats.
I samma stund får vi svaret på hur internet kommer att se ut i framtiden.
Jenny Stiernstedt
jenny.stiernstedt@dn.se
Jag skulle inte vilja ha ett censurerat internet där jag är begränsad till kanske 50 förbestämda sidor eftersom jag inte hade råd med 700 sidorspaketet 
