Håll i hatten, här kommer yttliggare en snyft, krossat hjärtatråd...
Ska väl ta det hela från början:
Flickvännen hör av sig idag, och tycker att vi ska prata. Visst säger jag, iväg på en liten promenad bär det... Då det börjar pratas om saker, som hon har funderat på...
Det är lite blandat, och rör sig blandannat om att nu senast när hon var bortrest. Så menade hon på, att hon saknade mig, men samtidigt fokuserade hon sig på dem sakerna. Hos mig som person som hon störde sig på...
Sen menade hon dessutom på, att hon behövde känna efter, hur hon saknade mig... När vi inte sågs på ett tag, om hon saknade mig för den person jag är, eller om hon fortfarande la stor vikt på vissa saker...
Så vi beslutade, att vi skulle ta ett brejk. Något jag egentligen inte vill, men så blev det iallafall..
Det sjuka i sammanhanget, är när vi kommr in på att ta ett "uppehåll". Så menar jag på att "Har du inga känslor kvar, så är det ju dumt att bara dra ut på det".
Varav, hon börjar stortjuta, och hävdar att hon älskar mig, av hela sitt hjärta, och ditten och datten. Men att det är jobbigt i hennes liv just nu...
Så nu sitter man här, har sagt att vi ska höras en gång i veckan eller varannan vecka... Allting känns bara skit, vet inte vad jag ska förvänta mig. Känner mig allmänt förvirrad.
Så det jag undrar, hur gör man för. Att ge ett "brejk" dem bästa förutsättningarna för att bli "lyckat" Vet att oddsen, är dåliga. Men så lätt ger jag inte upp, denna tjej...
Hur ska man bete sig när man pratar i telefon? Som vanligt, eller mer åt kompishåller?
Tankar, funderingar och erfarenheter uppskattas.
Mvh
Viktor
Edit: Det sjuka är, att hon var här igår, och det var så mysigt så. Och det delades ut påskägg, som jag fick med påklistrade "söta" ord och meningar.
Ska väl ta det hela från början:
Flickvännen hör av sig idag, och tycker att vi ska prata. Visst säger jag, iväg på en liten promenad bär det... Då det börjar pratas om saker, som hon har funderat på...
Det är lite blandat, och rör sig blandannat om att nu senast när hon var bortrest. Så menade hon på, att hon saknade mig, men samtidigt fokuserade hon sig på dem sakerna. Hos mig som person som hon störde sig på...
Sen menade hon dessutom på, att hon behövde känna efter, hur hon saknade mig... När vi inte sågs på ett tag, om hon saknade mig för den person jag är, eller om hon fortfarande la stor vikt på vissa saker...
Så vi beslutade, att vi skulle ta ett brejk. Något jag egentligen inte vill, men så blev det iallafall..
Det sjuka i sammanhanget, är när vi kommr in på att ta ett "uppehåll". Så menar jag på att "Har du inga känslor kvar, så är det ju dumt att bara dra ut på det".
Varav, hon börjar stortjuta, och hävdar att hon älskar mig, av hela sitt hjärta, och ditten och datten. Men att det är jobbigt i hennes liv just nu...
Så nu sitter man här, har sagt att vi ska höras en gång i veckan eller varannan vecka... Allting känns bara skit, vet inte vad jag ska förvänta mig. Känner mig allmänt förvirrad.
Så det jag undrar, hur gör man för. Att ge ett "brejk" dem bästa förutsättningarna för att bli "lyckat" Vet att oddsen, är dåliga. Men så lätt ger jag inte upp, denna tjej...
Hur ska man bete sig när man pratar i telefon? Som vanligt, eller mer åt kompishåller?
Tankar, funderingar och erfarenheter uppskattas.
Mvh
Viktor
Edit: Det sjuka är, att hon var här igår, och det var så mysigt så. Och det delades ut påskägg, som jag fick med påklistrade "söta" ord och meningar.



