70-tals motorcyklar

jag har alltid älskat 70-tals motorcyklar och pga detta ska jag ta mc-kortet nu.

jag har alltid haft en fantasi, det att åka långsamt, utan hjälp, med shorts och en glass i handen en varm sommardag. gillar känslan av att åka långsamt, ljudet och lukten av bränslet

jag har noll kunskaper om mc-världen och tänkte fråga er...

vilka grejjer är det man bör tänka på vid köp av en 70-tals mc?

jag hade tänkt att lägga ut max 30 papp för hojen.

Du bör tänka på att inte ha en glass i handen när du kör hoj. Det är mer ett generellt råd snarare än något som enbart gäller hojar från 70-talet.

Bonzo skrev:

Du bör tänka på att inte ha en glass i handen när du kör hoj. Det är mer ett generellt råd snarare än något som enbart gäller hojar från 70-talet.

Klicka för att visa mer...

Speciellt när man redan har ett par shorts i handen.

Om det är en genuin 70-tals hoj och inte en nytillverkad retro så räkna med att det kan bli en del meka. Men å andra sidan så kan du få en ganska hygglig hoj för 20-25K om du inte siktar på dyra klassiker. Men kan du inte meka själv så kan det dra iväg i kostnad att behöva lämna in på verkstad om något händer.

Gällande vad att kolla på är lite svårt att säga, det är väl skicket generellt som avgör. Är det en omvårdad hoj som någon behandlat med kärlek eller en hoj som knappt fått sig ett oljebyte. Att motorn är ok är väl en springande punkt om man inte kan meka, att låta verkstad göra en motorrenovation om det skulle behövas kan bli dyrt.

Men jag tycker absolut att du ska ta kort och skaffa en gammelhoj. Hojarna är inte så avancerade och allt går att lära sig om man inte redan kan. Och de behöver inte fela mycket heller. Förra året hade jag sällskap med en 77'ans CB750 på 250 mil i Norge utan problem. Enda förberedelsen innan resan var ett oljebyte.

hojar från 70-talet, om jag fattat rätt, vissa är 2-takt och vissa är 4-takt? vilket är att föredra?

det här måste vara den finaste motorcykeln genom alla tider jag måste sätta upp en sådan som affisch i mitt rum.

Ska du åka sakta utan hjälp då ska du ha en hoj med sidovagn. Finns en del gamla BMW från 70-talet med sidovagn.
Trajjan på bilden är skitsnygg. Svår att hitta för under 30000 tror jag. Men en affisch till ditt rum kan du säkert fixa

"x-75 hurricane"

Den hojen var en "specialare" för den Amerikanska marknaden.
Men "grunden" var från den "bästa" motorkonstruktionen som "gamla" Triumph tillverkade.
TRIDENT 750cc, som i sin tur hade samma borr/slag som 500cc twinen, vilket gjorde att trippeln fick samma mjuka varvvilliga gång som twin'en, var en mycket härlig motor, rapp, varvvillig, och väl fungerande.
BSA ROCKET 3 använde också samma motorkonstruktion i sin trippel, men där lutade cylindrarna framåt och högra motorkåpan var också "BSA" modifierad.
Bilder på Hurricane och andra hojar med Trippeln.
Sök på: trident hurricane

Hade själv en Trident -69 som jag åkte många mil med.
Ett besök i depån på Anderstorp -72 hos "Boyer of Bromley" resulterade i att en av deras F750cc träningsmotorer, inte med full race effekt, men med många gobitar i sig ändå, som 5-vxl, Boyertändning, större amalgasare, tre till 1, mm, skickades med Buss till Bollnäs samma dag. Den hojen finns idag i Ö-sund i renoverat och ombyggt skick.
Lyssna på ljudet på Youtube.
Sök på: Trident sound

Suck!
Good Old Days are Gone!

/KentW

Tvåtaktarna kräver lite mer mek, och är väl lite mindre driftsäkra kanske... Men i gengäld är de mycket enklare att meka med .
Jag har ett par gamla tvåtaktare i garaget, båda är stadda i mek just nu. Den ena ska få nya sladdar, den andra ligger motorn i delar på bänken.
Elen är iofs inget specifikt för tvåtaktarna. ��
Om det inte är meket som lockar så tipsar jag om att skaffa en billig modern hoj och sedan 70-talsdrömmen. Så kan du finköra den när allt är perfekt och den andra när det bara måste ut och köras.

Tvåtaktare är betydligt busigare än en fyrtaktare, så de är inte direkt några "glida-runt-i-shorts-med-en-glass-i-handen-cyklar". Skall du dessutom ha en cykel på över 250cc lär inte din budget räcka till mer än ett riktigt uselt renoveringsobjekt.

Det mest driftsäkra och prisvärda du kan hitta bör vara en välhållen japansk cykel med radfyra.

Mitt goda råd är att hitta en oskruvad orginalare, har själv 2st 70 talshojar som köpts i originalskick.

Dussinhojarna finns det mycket delar och manualer till, men börjar du med seriös renovering på udda hojarna får man ha tålamod och pengar.

Den bästa hojen att satsa på om man vill göra det lätt för sig är nog en CB750/500K modell som går att hitta under 30.

Nä, fundera på något annat nöje istället innan du skadar dig för livet eller i värsta fall avlider om du som eventuell framtida hojåkare ska åka mc med shorts och en glass i handen.

Annars är det ju bara att genomgå en lämplig körkortsutbildning samt införskaffande av skyddsutrustning och lämplig mc som du letar efter där skicket på hojen liksom på alla andra mc är viktigt.Många hojar i fint originalskick från 70-talet är tyvärr däremot rejält dyra där det som tur är även går att hitta hojar i mer eller mindre normalt bruksskick som ibland kräver en del underhåll för att må bra igen om de inte rullat på en tid.

De gamla 2-taktarna från 70-talet står klart högre i pris än vad liknande 4-taktare gör, så sannolikheten är högre att du kommer köpa dig en 4-taktare.

Kolla på hans byggtråd och resultat:
http://classickawasaki.egetforum.se/post12918.html#p12918

Hojen är till salu. (Låna lite till och köp den; du får en fin och färdigbyggd sann klassiker, widowmaker's lillebrorsa. ..Och om så, lova inte "dumm-modifiera" eller kvadda henne!).

PS. En oljesprutande fyrtaktsklassiker från ett visst land -som i övrigt förstörde hela sitt fordonsindustri med produkter vilka var föråldrade från dag-1 och gick inte att tillverka/sälja med vinst- skulle jag inte rekommendera... Om du nu verkligen inte gillar meka; 1h mektid mot 1h körtid..

"" PS. En oljesprutande fyrtaktsklassiker från ett visst land ........""

För oss som var med och åkte hoj på den tiden, början på 1960, var verkligheten något annorlunda.
Utbudet av motorcyklar var kraftigt begränsat fram till början av 1970, när Japanska "enhetsmaskiner", tillverkade med stora statliga subventioner, i olika färger översvämmade marknaden, med priser överkomliga för de flesta tack vare Sveriges utveckling till en välfärdsstat, där "alla" hade jobb.
Samt möjligheten att köpa på avbetalning, till relativt låga räntor.
De flesta av de japanska märkena hade likartade modellprogram, utseende, prestanda och svagheter, men framförallt deras totala avsaknad av vägegenskaper.

En av de engelska hojar som jag tillbringade mest tid i sadeln på var min "Norton 650SS" -68. Den åkte jag dagligen på från slutet av april till början på oktober, till och från jobbet och till och från Mc-träffar under helgerna. Med den hojen på 68Hkr åkte man ifrån vilken "Japs" som helst när vägen svängde.

Och det blev c:a 2000 - 2500mil per säsong, och under vintrarna gjorde man en genomgång av hojen så den var startklar när säsongen började. Brytarspetsar, Tändstift, Olja, byttes och resten var mest kontroll av det vanliga som ventilspel, kedja, osv.
Resterna av den hojen står nu i mitt garage och väntar på att ägaren, jag, ska få inspiration och tid att ge den en genomgående renovering efter att den har stått i en ladugård i sedan slutet på 1980-talet.

Med den Trident som jag beskrev i inlägget ovan gjorde också ett antal långresor till olika ställen i Sverige varje helg utan några som helst problem.

Jag har däremot "hjälpt" många som "fulmekat" att ta sig hem från olika ställen när deras "ickekunskaper" försatt dom i omöjliga situationer. Där finns många dråpliga historier att berätta, och då även fram till dags dato med "moderna Plastraketer".

De som fick "skruva oljesprutande...", var nog i princip samma som idag inte gör annat än "skruvar", alltså dom som inte har kunskaperna för att göra det dom försöker sig på.

Att den Engelska Motorcykelindustrin gick i graven har helt andra, och då framförallt politiska orsaker.

/KentW

Ni läser in för mycket. Med strofen "en glass i handen" tror jag TS bildligt vill förstärka den problemfria, sköna känslan av att lalla fram på en fin 70-talare en vacker dag.


Hojmässigt skulle jag ha köpt en så "färdig" hoj som möjligt, med så lite som möjligt att göra själv utan elkablar som spretar ut överallt, utan blårök, misständningar och oljedräll, särskilt om jag vore ny på hoj.
Fabrikatet är nog skitsamma, bara den är hel och ren och utan en massa "det är bara det att..."

varför är dessa avgasrör blåa? jag tycker det är jätte fint.



https://www.youtube.com/watch?v=Ut-_nwdLtlI

vintage-mc skrev:

varför är dessa avgasrör blåa? jag tycker det är jätte fint.

https://www.youtube.com/watch?v=Ut-_nwdLtlI

Klicka för att visa mer...

Avgasrören blir den färgen efter ett tag. Temperaturen i rören har den effekten. Givetvis är den högt närmast motorn.

Igen som man ska haka upp sig på. Däremot kanske man ska ställa sig en fråga om ett av rören är kraftigt blått eller tvärt om. ett av rören inte är missfärgat. Det betyder att just den cylindern inte riktigt kommer överens och en eventuell Förgasarsynkronisering eller åtgärdning av tjuvluft behövs.

Men haka inte upp dig på det. Klart du ska skaffa dig en grym 70tals hoj Fast jag skulle även kolla på den hel del 80tals hojar med. Det är oftast stort sätt samma motorcykel fast de har tagit bort kicken och sett över bromsar o uppgraderat cylindertopparna på motorena med lite nyare teknik.

Ett annat tips är att du också inte stirra in dig på de riktiga dyrgriparna såvidare du inte tänkte spränga 60-80,000kr. Vist du kan ju köpa dem och se på hur de stiger ytterst lite till i värde.

Om jag var du skulle jag lägga mig på 25-30,000kr klassen för där får du riktigt fina maskiner och de kan bara stiga såvidare du håller skicket på dem.

En modell jag stark rekommenderar som är en av de prisvärda är Suzuki GSX750/GSX1100. Du snubblar in på 80 talet men köp den där det står TSCC på motorn och den första med rund lampa. Då är du verkligen i Twilight zonen skulle jag vilja säga.

Detta är min Gamla 82

Då på 70-talet hade de flesta motorcyklar avgasrör i vanligt stål och dessa kromades då för att få en blank finish.
Men när japanerna kom in på mc-marknaden så använde dom en teknik med "dubbla rör", detta gjorde att det yttre kromade röret inte blev så varmt att kromet "blånerades".

På den tiden låg inte samma focus på låg vikt som idag.

/KentW

Kent W skrev:

Då på 70-talet hade de flesta motorcyklar avgasrör i vanligt stål och dessa kromades då för att få en blank finish.
Men när japanerna kom in på mc-marknaden så använde dom en teknik med "dubbla rör", detta gjorde att det yttre kromade röret inte blev så varmt att kromet "blånerades".

På den tiden låg inte samma focus på låg vikt som idag.

/KentW

Klicka för att visa mer...

Ja, det är Kromen som börjat oksidera med höga temperaturer (typ 450C och uppåt) -> grön-blåaktig (man kan tillsätta kobolt i vissa stål för het-hållfasthet, koboltoksid blir också blåaktig..)

Hur vanligt har det varit med "dubbla rör" och hur mycket det yttre då kunde vara svalare om de sitter på varandra vågar jag inte säga nåt. (referens?)

Kent W skrev:

""
..
Att den Engelska Motorcykelindustrin gick i graven har helt andra, och då framförallt politiska orsaker.

/KentW

Klicka för att visa mer...

Hmm, jag försöker hålla mig neutral och objektiv i frågan och inte blanda i t.ex åsikter av köregenskaper.
Men om man exempelvis läser noga av "faktan" av Norton Commando finns det en del detaljer och paralleler med många andra produkter från samma land. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Norton_Commando
-Issigonis' BMC Mini var genialisk på många sätt som konsept (1958) och tillverkades över 1M ex. Men varför gick hela konsernen (inblandade ägarföretag) aldrig med vinst? Och viss byggdes bilen hela tiden med (för) gammal teknik/konstruktionslösningar, bortsett Hydrolastic som var en sann innovation. (Dock: löste det ett problem?)

-Jag skulle nog tycka att det allt var inte pga "politik" men snarare "dödande engelskt byrokrati" "revirpinkeri" "onödiga hierarkier som strängt måste följas" "NIH-tänkande" osv.

OT - Ber om ursäkt att trådet nu spårade ur men kunde inte låta bli...

Med "politik" menade jag att i början på 70-talet togs Labour, arbetarpartiet, mer eller mindre som gisslan av fackföreningarna och detta ledde till helt verklighetsfrämmande löneökningar i en ekonomi som baserades på gammal teknik, och utgående råvaror, tex. kolgruvorna och dess förädlingsindustri.

1974 gjorde jag en resa från London upp till Nairn i Skottland och ner till Immingham, och av en slump hamnade jag i Meriden samma dag som de strejkande arbetarkollektivet fick klart i "OLD BAYLEI" att samtliga patent som som fanns om Triumph tillhörde Meridenfabrikens arbetarkollektiv.
Jag fick också en guidad tur av Exportchefen som kom med beskedet och en hel massa tårtor till de anställda för att fira beskedet.
I ett mastodontförråd stod lådor med nya Triumph, som byggts under de två år som processen pågått, hur många kommer jag inte ihåg om han berättade, men har bilder nånstans på hur det såg ut.
Och samma dag började dessa lådor lastas på trailers för transport till hamnen i London för transport till USA.

Att "tåget" redan gått och alla nya inovationer som fanns på ritbordet aldrig fick en möjlighet att förverkligas det förstod aldrig Labour politikerna.

Den stora räddningen för England som industrination kom många år senare, i början på -90 talet.
Då tullregler och EU's inre marknad kom att förändra det mesta. Yamazaki, Okuma, och ett antal tillverkare av verktygsmaskiner förlade slutmonteringen av högvolymsmaskiner till England just tack vare tull/EU-regler. Sedan följde biltillverkarna efter och England är nu, tack vare kollapsen på -70/-80 talet åter en industriell "stormakt". Det är därför dom nu "gnäller" över att dom betalar för mycket till EU.

Att gamla engelska "Vi är överlägsna" tankar och strukturer också spelade en stor roll är också en orsak.

Men tyvärr så "kvävs" massor av bra ideer och inovationer, av byråkrati och "besserwiseers" även i Sverige,
och av våra politiker. Finns massor att debattera om i dessa frågor , men vi kan ta det i nån annan tråd, om vi orkar. Ursäkta också mig, men kunde inte heller låta bli.....
/KentW