Lite skrämmande att inte ens SMC på sin broschyr kunde rätta svaret! (Hänvisade "Full kontroll", sidan 5)
1. Enligt Newton's mekanik och lagar kan dynamiska problem hanteras och lösas som statiska då man sätter in de dynamiska referenskrafter som är applicerbara (sådana som F=ma i det här fallet).
-enkelt att begripa: Varför en hoj tenderar Wheela vid acc, eller niga vid broms: av samma skäl än beskriven nedan, men bara runt en axel som går genom bak- eller framdäckets kontanktpunkt?
(Wheela: friktionskraft vid bakdäckkontakten trycker hojen framåt. Lika stor F=ma i mass centret på en höjd "bromsar" hela ekipagets massa. Mellan dem (vektorlinjerna) är distans d, säg "80 cm", agerar som momentskaft, moment M påverkar hojen dvs försöker lyfta nosen). I en kurvkörning påverkar ytterligare centrifugalacceleration -> c-kraft direkt ut bortåt från kurvans "böjcenter" (fiktiv punkt som flyttar sig).
3. Ponera en mc och förare som också hänger ut kroppen till höger. Mass-centern av ekipaget ligger nånstans i området var en manlig förare har sina "kronjuveler", eller snarare på högersidan iom överkroppshänget + knän till höger, på en viss höjd. Då också hojen lutar åt höger vid h-sväng och samtidigt man bromsrr, kraften från framdäcket verkar på däckets kontakt-patch på marken visserligen ligger någon cm på högersidan av däcket dvs hojens mittlinje. Men med en nedlagd hoj, om man drar vertikal (lodrätt ner) från mass-centret, ligger punkten kanske tio-tal cm vid sidan av den "contact patch" linjen: Kraften från däcket till hojen vid broms är rakt bak; och igen i masspunkten den fiktiva F=ma påverkar presis lika mycket åt motsatt håll. Ytterligare kraftpar är centrifugalkraft + motsvarande friktionskraft. Kraftparet ggr distans"skaft" blir Moment. Både dessa kraftpar vilket sträver åt samma håll, centrifugal kraftpar att rätta upp hojen och den andra att vrida moturs om man tiitar fårn uppifrån. Detta går nog att experimentera; t.ex mera uthäng med kroppen - mera momentskaft=mera M -> snabbare upprättning med samma bromsacc. (eller: nedlägg men kroppslutning åt "fel" håll: mindre upprättande moment).
Utanför frågan, grundmekaniken med acceleration: kraften från bakdäckets patch trycket framåt. Massan bromsar, centrerad på höjd "h". C-kraften med ökande hastighet ökar (exponentiellt om böjen är konstant). Man rätar upp ryggen litegrann och lyfter tyngdpunkten en aning. Resultant-kraftpar "vrider upp" hojen,
bakdäckets kontaktpunkt som "pivot". (i prinsip behöver framhjulet inte ens vara på marken - vissa få som kan köra på bakdäcket u ur kurvan..)
4. Som kommentar till vissa inlägg ovan: Motstyrning (eller medstyrning), eller ramens/framgaffelns geometri har i prinsip inget att göra med accelerationen och upprättande moment. (och väldigt lite vid en bromsning). Men ja: är man noga, man brukar vrida och ha stryret vid en nedlägg kanske i storleksordningen en grad, bara. (åt motsatt håll). Den styrningen förändrar hojens mittlinje i marken en aning. Kanske i storleksordningen "<1 mm sidoflyttning" vid framhjulets kontaktpunkt?
...
-någon som har tillgång till bra grafiska verktyg eller lämplig CAD kunde gärna rita en enkel animering av krafterna + upprättande moment?!
Jag tror att av gyroskopiska krafter (motstyrnings/medstyrningsimpuls) finns det många animationer på nätet ... Med impulssernas syfte enbart att få ner eller upp hojen..)