magnus_moss
Racing is life!
- Gick med
- 11 Aug 2003
- Ort
- västkusten
- Hoj
- Kawasaki Supersport, KTM Supermono, ISR Forgotten Era, Honda CB750
Ibland är det så man undrar; finns Gud? Trots allt? Även jag, en icke troende, börjar ibland undra. …
För ibland faller alla saker på plats, och ibland faller de på plats riktigt bra, och den här Dubaihelgen har ALLT landat lite för bra!
Till att börja med hade jag inte varit där om inte min frus bardomsvän och hennes man varit här och jobbat, för då hade vi aldrig kommit på tanken att åka hit.
Och då hade jag aldrig ställt frågan ”Vad kan en motorkille hitta på i Dubai?” här på SH.
Och då hade inte Chrisse på DucatiCenter tagit kontakt med mig.
Och då hade inte jag tagit med en ECU till Randy i Dubai.
Och då hade inte jag träffat honom och snackat racing med honom.
Och nästa gång vi åkte hit hade jag aldrig frågat om jag kunde få låna någon av hans tre racehojar.
Och då hade inte han sagt ”Nej du, men jag ska höra med en kompis”.
Och då hade inte Rod Scott stått där med sin R6:a på en trackday där i november 2013 så jag kunde få köra fyra pass.
Och då hade inte han sett att jag kunde köra hoj.
Och då hade inte han svarat ”Visst för fanken” (fast på engelska då) när jag frågade om jag kunde komma ner och köra ett race.
Och sedan, när jag kvalat in som sexa till fredagens race, och fått till en kanonstart, och legat trea i nästan hela racet, så hade inte Aussien Michale Collins kört om två kurvor före mål, så hade jag aldrig blivit så sur som jag nu blev! För jag var sur, trots att jag körde fortare än vad hojägare Ron trott jag skulle, för det gick en halv sekund långsammare på racet än på kvalet, och jag förlorade med två tiondelar….
Och hade jag inte varit så sur, så hade jag aldrig bestämt mig för att jag ALDRIG I LIVET ska släppa Aussien före mig igen! ALDRIG! Och när jag kom iväg fint, och Joe Oxley på Duccen kraschade, så visste jag ju att om jag håller Michael bakom mig så är jag på pallen.
Och hade jag inte varit så sur, utan fått en pallplats på fredagen, hade jag ALDRIG bromsat så sent som jag gjorde nu, aldrig gått så ofta på varvstopp på så många ställen, och aldrig hållit rullen i bott så länge som jag gjorde nu!!!
Och då hade jag inte fått stå på pallen med Abdulaziz Binladen, med meriter av alla möjliga slag, som jag fick göra nu!!!!! Och det är ju tammefan så kalas det kan bli!!!!
Så, frågan ”Finns Gud?” (eller kanske något annat kryp som springer omkring och ställer saker och ting till rätta) är i min värld mer relevant än någonsin!!! För att om det skulle vara så att alla dessa 20 tillfälligheter ovan bara hände av en slump, ja då är det verkligen läge att köpa lott nu!!!!
Så, Gud kanske finns. Trots allt!!!
För ibland faller alla saker på plats, och ibland faller de på plats riktigt bra, och den här Dubaihelgen har ALLT landat lite för bra!
Till att börja med hade jag inte varit där om inte min frus bardomsvän och hennes man varit här och jobbat, för då hade vi aldrig kommit på tanken att åka hit.
Och då hade jag aldrig ställt frågan ”Vad kan en motorkille hitta på i Dubai?” här på SH.
Och då hade inte Chrisse på DucatiCenter tagit kontakt med mig.
Och då hade inte jag tagit med en ECU till Randy i Dubai.
Och då hade inte jag träffat honom och snackat racing med honom.
Och nästa gång vi åkte hit hade jag aldrig frågat om jag kunde få låna någon av hans tre racehojar.
Och då hade inte han sagt ”Nej du, men jag ska höra med en kompis”.
Och då hade inte Rod Scott stått där med sin R6:a på en trackday där i november 2013 så jag kunde få köra fyra pass.
Och då hade inte han sett att jag kunde köra hoj.
Och då hade inte han svarat ”Visst för fanken” (fast på engelska då) när jag frågade om jag kunde komma ner och köra ett race.
Och sedan, när jag kvalat in som sexa till fredagens race, och fått till en kanonstart, och legat trea i nästan hela racet, så hade inte Aussien Michale Collins kört om två kurvor före mål, så hade jag aldrig blivit så sur som jag nu blev! För jag var sur, trots att jag körde fortare än vad hojägare Ron trott jag skulle, för det gick en halv sekund långsammare på racet än på kvalet, och jag förlorade med två tiondelar….
Och hade jag inte varit så sur, så hade jag aldrig bestämt mig för att jag ALDRIG I LIVET ska släppa Aussien före mig igen! ALDRIG! Och när jag kom iväg fint, och Joe Oxley på Duccen kraschade, så visste jag ju att om jag håller Michael bakom mig så är jag på pallen.
Och hade jag inte varit så sur, utan fått en pallplats på fredagen, hade jag ALDRIG bromsat så sent som jag gjorde nu, aldrig gått så ofta på varvstopp på så många ställen, och aldrig hållit rullen i bott så länge som jag gjorde nu!!!
Och då hade jag inte fått stå på pallen med Abdulaziz Binladen, med meriter av alla möjliga slag, som jag fick göra nu!!!!! Och det är ju tammefan så kalas det kan bli!!!!
Så, frågan ”Finns Gud?” (eller kanske något annat kryp som springer omkring och ställer saker och ting till rätta) är i min värld mer relevant än någonsin!!! För att om det skulle vara så att alla dessa 20 tillfälligheter ovan bara hände av en slump, ja då är det verkligen läge att köpa lott nu!!!!
Så, Gud kanske finns. Trots allt!!!