Nicke
Raj raj raj
- Gick med
- 9 Mar 2003
- Ort
- Stockholm
- Hoj
- SCOTT trampcykel :(, KTM 950SM 2006 såld, Triumph TT600 -01 såld, R1 -02 stulen
Lasker skrev:
Men inte om jag vägrat skriva på? Jag har läst flera trådar om "skriv inte på, lämna inte över kortet!".
Står såhär men jag undrar vad man ska hävda som orsak för att att vägra skriva på. Jag har själv frågat lite tidigare också.
"För det första: Uppträd artigt och trevligt mot polisen. Det finns ingenting att vinna på att förklara för dem hur du ser på dem eller deras arbete, om du nu har någonting inte fullt så charmerande att säga om det i stundens hetta. (Polisen struntar med all säkerhet fullständigt i vad enskilda "torskar" tycker om dem och deras arbete. I deras ögon är du troligen bara ytterligare en dumskalle som fastnat i deras nät.) Men framför allt, RÄCK INTE ÖVER DITT KÖRKORT TILL POLISEN när de ber dig om det som första fråga efter att de stoppat dig (Du kan vara helt säker på att första frågan handlar om precis det.). Ge dem din postlegitimation eller liknade att titta på istället, så att de inte behöver krångla med hur de skall veta vem du är. Skyll på att du inte har ditt körkort med dig, hellre än att säga att du inte vill låta dem se det. Förmodligen undviker du en del onödigt bråk på det sättet. Troligen får du några hundra i böter för att du inte medförde körkortet vid färd, men det kan det vara värt som jag skall visa nedan. (Själv har jag hittills aldrig fått böter för att jag inte medfört körkortet vid färd, trots att jag aldrig visar körkortet för polisen..)
Polisen kommer nu att fylla i de blanketter som krävs och sedan be dig att underteckna dem. ERKÄNN INTE OCH SKRIV FÖR ALLT I VÄRLDEN INTE UNDER NÅGONTING! Fortsätt bara att vara artig och trevlig, men hänvisa till att du blivit rådd av någon du känner att inte skriva på något. Eller säg att du föredrar att få din sak prövad i Tingsrätten. De kommer kanske att säga att det bara är ett delgivande om att du blivit stoppad eller liknande. Det är skitsnack. Skriv inte på, då är du torsk! De kommer kanske också att framföra vissa hot, som att du inte kommer att beviljas tillstånd att köra din bil hem och liknande. Allt sådant är lögn och kommer med största sannolikhet inte att inträffa. Sådant tillstånd nekas i allmänhet bara om du är onykter, drogpåverkad eller på annat sätt inte är lämplig som bilförare. (Och jag hoppas verkligen inte att det är det du brukar bli stoppad för, för i så fall kan du dra åt helvete!! Den här texten vänder sig inte till dig!) Bortsett från att polisen gör sig skyldig till utpressning genom sådana hot, vilket du kan se dig i stjärnorna efter att bevisa, så kommer de att få ett väldigt besvär med att transportera bort din bil, särskilt om du inte ger dem nycklarna till den (och det behöver du inte göra med mindre än att de har ett tillstånd för husrannsakan och kanske inte då heller, faktiskt). Och besvär är det som polisen minst av allt vill ha. De vill bara att arbetsdagen skall ta slut så att de kan åka hem, precis som de flesta andra. Alltså återigen, var bara artig och trevlig men bestämd på att inte skriva under någonting, med hänvisning till att Tingsrätten får ta upp saken när det blir så dags. Jag har någon gång helt sonika sagt till dem att eftersom det knappast gynnar min sak att skriva under något så avstår jag från den möjligheten. Vad som till sist alltid händer, enligt min erfarenhet, är att du får en kopia på deras blankett med dig och där står bland annat att du har rätt att framföra bilen i ytterligare 24 eller 48 timmar. Sedan släpper de iväg dig.
Det fina i kråksången är att du nu HAR DITT KÖRKORT I BEHÅLL och att du faktiskt kan, UTAN ATT BRYTA MOT LAGEN, fortsätta att köra bil ytterligare en tid, troligen ända tills Tingsrätten behagar ta upp ditt ärende och döma dig "på riktigt". Och då har man ju i alla fall skjutit upp rättvisans gång till en tidpunkt som förhoppningsvis ligger efter Porschesäsongens slut. Och enligt min mening har man dessutom tjänat rättvisan, i det att man tar sitt straff först efter Tingsrättens dom och därmed förhindrat lekmännen vid vägkanten att agera både angivare, vittne, domstol och domare! Man har faktiskt laglig rätt att få sin sak prövad i domstol!
Det kan hända att poliserna som stoppat dig försöker skrämma upp dig så att du inte skall köra bil mer förrän du fått ett nytt körkort från Vägverket (De känner ju givetvis till hur det här fungerar.). De kan t ex säga "Nu vet du att du inte får köra mer efter imorgon. Eller hur?" Och då kanske du svarar "ja" och känner att du gjort ett medgivande som du nu är bunden till. Det här saknar dock helt rättslig betydelse. Om du inte skriver på deras handlingar så kan de aldrig veta hur du uppfattat vad de sagt, eller om du svarat på den fråga de ställt eller på något annat. Du har ju trots allt befunnit dig i ett stressat och upprivet tillstånd till följd av att nesligen ha blivit stoppad av polisen! Sådant snack är alltså inget att fästa sig vid.
Nåväl, följande kommer nu att hända när myndigheternas byråkratikvarnar börja mala:
Först kommer en delgivning från Länsstyrelsen om att de avser fatta ett preliminärt beslut (preliminärt i väntan på Tingsrättens dom) om återkallelse av körkortet. Möjlighet att yttra sig i ärendet innan beslutet erbjuds. Bifogat brukar också finnas en beskrivning av "förenklad delgivningsprocess", som innebär att de anser dig delgiven, vare sig du svarar eller inte. Men det bygger på att de sitter med "trumf" på hand, d v s ditt körkort, men om du inte lämnat ifrån dig körkortet redan så är det här förfarandet inte värt ett dugg.
Det här brevet kan man strunta blankt i om man har för avsikt att skjuta på återkallandet till senare. Här har det gått c:a en vecka sedan polisen stoppade dig. Ytterligare två veckor senare skall komma ett andra brev som upplyser dig om att du har fått det första brevet, men det inträffar inte alltid. Det här är en del av den s k förenklade delgivningen. Och återigen, eftersom du ju har ditt körkort i behåll så kan du bara strunta i det här.
.
Nästa steg är att man får en delgivning av själva beslutet (fortfarande ett preliminärt beslut i väntan på Tingsrättens dom) och man uppmanas att skicka in sitt körkort samt att skriva under ett mottagningsbevis som också skall skickas in. Körkortet räknas som indraget från det datum du skriver under mottagningsbeviset.
Det här brevet kan man också strunta blankt i. Det har nu gått c:a 1 - 1,5 månader sedan polisen stoppade dig.
.
Om du struntat i att skicka in mottagningsbeviset under punkt 2, så räknas ditt körkort inte som indraget eftersom du, i formell mening, inte kan anses ha blivit delgiven. Då kommer Länsstyrelsen att skicka en delgivning till, men den här gången i rekommenderat brev.
Den delgivningen bör man förstås inte lösa ut om man har för avsikt att skjuta på återkallandet till senare. När du går till utlämningsstället med postanvisningen bör du förstås ta reda på vem som är avsändare innan du skriver under och löser ut försändelsen. Är det "fel" avsändare låter du helt enkelt bli att lösa ut försändelsen. Det har nu gått c:a 2 - 2,5 månader sedan polisen stoppade dig.
.
Om du struntar i att lösa ut den rekommenderade delgivningen, så kommer polisen att personligen söka upp dig för att överlämna delgivningen. Egentligen är det väl en s k "delgivningsman" som kommer och förmodligen inte någon uniformerad polis. Detta är i alla fall vad som skall ske i formell mening. Och först nu är alltså ditt körkort indraget på riktigt. När i tiden det här kan tänkas hända är svårt att säga, om det över huvud taget händer alls (se resonemang nedan). Möjligen (troligen?) hinner punkt 5 inträffa före punkt 4. Så här långt har jag hittills aldrig dragit något av mina ärenden, så jag vet inte riktigt.
Det bör påpekas att ingenting i det du hittills gjort är straffbart och kan inte påverka påföljden för din hastighetsöverträdelse. Man är faktiskt inte lagligen tvungen att läsa sin post och man kan aldrig säkert veta om ett brev kommit fram eller inte. Och även om det skulle hamna i din brevlåda kan du ju råka slänga det tillsammans med all reklam som brukar dimpa ner i lådan osv.
Hur det förhåller sig med polisens personliga delgivningar i praktiken vet jag inte, eftersom jag inte velat dra några av mina körkortsärenden så långt. Jag misstänker dock att polisen inte har tid med sådant här strunt, när det väl kommer till kritan. När de inte ens utreder villainbrott, bilinbrott, misshandel och annan vardagsbrottslighet i "brist på resurser", som det brukar heta, så tvivlar jag starkt på att man har resurser att skicka en personlig delgivningsman till en simpel fartsyndare. Men hur det faktiskt förhåller sig med den saken vet jag alltså inte.
.
Allting hittills har handlat om Länsstyrelsens preliminära beslut. Så småningom (efter c:a ett halvår enligt min erfarenhet) har Tingsrätten kommit fram till ditt ärende, så att det till sist kan bli en riktig dom i ärendet. Egentligen är det ju först nu rättvisa skipas, trots att du redan blivit straffad, om du nu valt att lämna ditt körkort ifrån dig till polisen eller Länsstyrelsen. Du kommer då att bli kontaktad av åklagare per brev och få möjlighet att yttra dig i ärendet. Du kommer också att bli kallad till Tingsrättens förhandling (den Tingsrätt inom vilkens område du blev stoppad av polisen), men i allmänhet så slipper man inställa sig personligen vid rätten, vare sig man erkänt eller inte. Det här är ju rent strunt och vardagsmat för domstolen. Jag har aldrig behövt inställa mig personligen.
Även i det här skedet kan man förmodligen hålla sig undan och låta bli att bli delgiven, om man vill driva det spelet ännu längre. Preskriptionstiden för sådana här struntförseelser är tre år och håller man sig oanträffbar för myndigheterna tills den tiden har passerat så är man "off the hook". Det är dock inget jag prövat eller har för avsikt att försöka. För mig är det viktiga att få bli dömd av en domstol och inte av polismannen på gatan. Och förstås att slippa få Porschesäsongen förstörd helt i onödan.
Hela det ovan beskrivna förfarandet kan förstås tillämpas även om man inte riskerar att bli av med körkortet om man tycker att det är viktigt att få bli dömd i domstol och inte av lekmän. Det tycker jag!"
