Det gick lite lätt åt helvete för mig

Twintorsk skrev:

Det är ju tur att oxycontinet fungerar på dig ändå, trots att avvänjningen verkar vara vidrig. Jag märkte knappt nån skillnad i smärtlindring jämfört med alvedon+ipren efter bråckoperationen. Blev bara hård i magen under veckorna jag åt oxycontin, märkte inte nåt alls när jag slutade ta skräpet. Kanske är immun?

Klicka för att visa mer...

Har inte knaprat särskilt mycket opioider men fick morfin intravenöst efter en lårbensbrott (trafikolycka) som ung. Jag fick först en dos, gjorde ingen skillnad, fick en dos till, gjorde ingen skillnad. Bad om en tredje dos men då sa ambulanssköterskan stopp. Märkte ingen effekt av morfinet i övrigt heller, men allmäntillståndet var väl också ganska subnormalt då...

Intravenöst morfin har jag aldrig fått, fick en spruta i magmuskeln vid benbrott, det hjälpte faktiskt en del, slutade hicka av smärta som inte gjorde de knäckta revbenen bättre åtminstone

Och jag också!!!
Jag fick morfin via "tanklock" i armvecket i samband med tre frakturer vid fotleden, det var helt otroligt vad det tog bort smärta. Oxy-pillren jag fick några dagar efteråt var också helt otroliga, det enda negativa jag upplevde var att maginnehållet förvandlades till hullingförsedd betong på sin resa söderut. Jag kunde sluta cold turkey utan problem.

Jag har sett avtrappning på nära håll några gånger och det verkar sjukt jobbigt måste jag säga så krya på dig.

bosse-l skrev:

Vete fasen vad jag ska tro om detta med morfinet, kan inte säga att det gjort nån skillnad i smärta men det kanske är svårt att avgöra om man tar lite större doser så kanske det ändå tar värsta topparna, dock blev till att dosera 80 mg Oxycontin om dagen i början för att det alls skulle göra nån effekt och gärna kompletterat med 10 mg Oxycondon. Sista veckorna då jag trappat ner till 5 kg om dagen har jag inte kännt nån skillnad då jag tagit tabletterna i smärta. Jag har aldrig upplevt nån form av rus eller välbehag inte ens med 80-100 mg om dagen utan enda gången man upplevde ett rus var då man fick intravenöst direkt efter operationen då rusade det till.

Det som skrämmer är ju nu hur kroppen reagerade då man slutade trodde aldrig att det skulle bli som det blev att abstinensen skulle vara så jävlig som den var. Som jag sagt här jag inte känt nåt rus eller välbehag av bara Oxycontin men helt klart har man haft skiten i kroppen i snart två månader och det märks nu.

Idag har det känt bättre så förhoppningsvis börjar det ge sig nu och man börjar bli normal igen, även om det inte var kul är man en erfarenhet rikare och i framtiden kommer jag att se till att ta så lite såna här preparat som möjligt.

Klicka för att visa mer...

Jag vet inte om jag fick någon smärtlindring av morfinet jag fick, ont hade jag ändå iaf, men herrejävlar vilken månadslång febertripp jag hade på skiten. Och betong i magen. Lyckligtvis verkar jag inte få någon abstinens när jag hoppar av det iaf, för det blev cold turkey för mig när jag berättade för sjuksköterskan att jag hade rejäla mardrömshallisar 24/7 och inte kunde sova pga att drömmarna var ännu värre. Fick byta till ett par vanliga smärtstillande lite då och då istället och hade ungefär lika ont då.
Så, min kropp gillar ivf inte morfin, och jag tror inte smärtlindringen var speciellt ordentlig på mig heller, trots en dos som fick narkosläkaren att haja till och utbrista i "SÅ mycket?" när överläkaren gav mig den.

Nu verkar det hoppfullt igen bara magen är lite i olag, som jag sagt tidigare vet jag inte vilken effekt oxycontinet har haft på smärtan då jag sen tidigare erfarenheter vet att det ska dosera rejält med såna här preparat om det ska bli effekt på smärtlindringen. Verkar ju vara väldigt olika hur man reagerar på morfinet, talade med grannen och han sa att han mådde skit och fick mardrömmar och sånt a det den gången han fick det. Jag trodde inte att det skulle vara så farligt då jag det inte verkade ha nån stor effekt men tji fick jag då det kom till avvänjigen.

Det man fick på sjukhuset i armvecket gjorde effekt eller i alla fall sån effekt att man bland så omtöcknad att man sommade till en stund, natten blockeraren släppte var jag tvungen att få en dos varje timme. Var helt sjukt att varje hel timme med plus minus fem minuter vaknade man av att smärtan kom tillbaka nåt så olidligt, I början av natten var dom lite tveksamma att ge mig doserna men framåt tre var det slut diskuterat då var det bara ring på klockan och få en dos för då verkade dom fatta hur ont man hade och då kunde man sova i ca 45 min efter att morfinet satt in.

Som sagt verkar det börja räta upp sig nu, hoppas nu bara att allt är ok med knäet då jag ska på återbesök den 7:e augusti så jag får börja belasta och träna på mig. Målet är att kunna jaga med ung jämten och hoppas att läkaren har rätt med det han sa innan jag åkte hem från sjukhuset att det bör gå att gå i skogen i oktober.

En lite uppdatering, var på röntgen och återbesök förra onsdagen och då fick jag börja belasta benet igen, har lyckats gå några meter utan kryckor men det går väldigt stappligt. Avsaknaden av muskler är påtaglig och har haft fruktansvärt ont i benhinnorna, hade hoppats på att det skulle gå lite bättre att komma igång men inser att det är en lång väg tillbaka innan man går obehindrat igen.

Ska på sjukgymnastik till vecka då jag kommer hem för just ju är vi på 1v semester men har haft kontakt med sjukgymnasten om övningar. Att jaga in unghunden är nog bara att glömma för att gå i skogen om 3 veckor finns inte på kartan har jag tur så kanske jag kan gå nån kort sväng i oktober, november men just nu räknar jag inte med nått.

Det positiva är att det går betydligt lättare att gå med kryckor då jag kan gå hyfsat normalt med hjälp av dessa vilket gör att man sparar på armarna.

Uppdaterar väl lite, var på sjukgympa i onsdags och det gick bra, rörligheten är bra och slutsträckningen av knäet är också bra. Sjukgymnasten säger att det ser ut bra med rörelser och liknande att även då jag går utan kryckor så rör jag mig bra och har inte lagt till ned allt för mycket olater, med mycket träning och lite tur tror hon att det kan vara möjligt att jaga älg med unghunden i oktober och skulle det gå vore det ju helt fantastiskt. Är först nu i veckan som det började lossna med att gå utan kryckor men det märks fort om man är igång förmycket för då kommer värken och värst verkar det vara i benhinnorna.

Fick cykla lite motionscykel på sjukgymnastiken och det funkade fint så jag cyklade på ett tag och det kändes bra och sen var jag och handlade och gick utan kryckor så det blev lite för mycket. Torsdag och fredag blev också lite väl mycket aktivitet då jag går haft fullt upp med att få fixat till på gården med att fylla ut gårdsplanen och även om man inte gör nåt utan bara är och kollar och säger lite hur det ska vara räcker, då man är igång för mycket så känns det, det funkar väl hyfsat medan man är igång men sen blir man väldigt stel och får ont.

Hoppas att man ska få jaga älg med hunden och kanske ta en hoj sväng i alla fall på cafe 250:in i höst men vi får se, vet att jag utan problem skulle klarar av Thruxtonen nu men det känns inte värt att chansa för det räcker ju med att jag måste ta mot mig med vänster ben för att det ska gå galet och riskera att välta hojen över mig eller bryta upp skadan då den tydligen inte är stabil för hårda belastningar än.

Suget är stort, som det ska vara! Men låt nu knät läka ut ordentligt, kör lite Cadillac och bli kry till jakten. Kommer ju en sommar igen nästa år!

doolar skrev:

Suget är stort, som det ska vara! Men låt nu knät läka ut ordentligt, kör lite Cadillac och bli kry till jakten. Kommer ju en sommar igen nästa år!

Klicka för att visa mer...

Håller helt med, låt det läka ordentligt innan du ger dig i kast med för stora påfrestningar.

Usch vilken otur!
Krya på dig!

doolar skrev:

Suget är stort, som det ska vara! Men låt nu knät läka ut ordentligt, kör lite Cadillac och bli kry till jakten. Kommer ju en sommar igen nästa år!

Klicka för att visa mer...

Så mycket jänkebil som jag kört denna sommar har jag inte gjort på 11 år innan jag blev pappa, kan säga att jag sponsrat statskassan rejält denna sommar, turligt nog verkar motor just i min bil för på landsväg verkar man kunna köra på runt 1,1 l/milen om man håller sig runt 90-100 km/h enligt telefon GPS, men ligger man över 100 km/h så börjar den fort ta bränsle. Dock är väl inte detta så dåligt för en 6,4 liters gjutjärns åtta som är 59 år gammal som jobbar tillsammans med en automatlåda med sina rötter 40-talet.

Anca skrev:

Håller helt med, låt det läka ordentligt innan du ger dig i kast med för stora påfrestningar.

Klicka för att visa mer...

Ska vara klok även om suget att åka hoj är stort, är samma med jakten vill inte riskera nåt där heller även om jag både vill åka hoj och vill gå med hunden och jaga älg. Är ju långt ifrån optimalt att ha en unghund ståendes som nu skulle varit i full gång men kommer inte att riskera nåt utan försöka ta det lungt och låta en kompis som haft älghundar men är utan hund nu jaga med honom.

MrSuperduke skrev:

Usch vilken otur!
Krya på dig!

Klicka för att visa mer...

Det kan man väl säga, men har man otur så har man. Allt gick skitfort då det hände och har så här i efterhand tänkt lite på att man kanske med större rutin av att krascha kunde ha gjort annat men jag vet inte och fick ju som inte hojen på mig och jag hade ju landat på nåt sätt hur som helst, kanske bättre eller ännu sämre.

bosse-l skrev:

Ska vara klok även om suget att åka hoj är stort, är samma med jakten vill inte riskera nåt där heller även om jag både vill åka hoj och vill gå med hunden och jaga älg. Är ju långt ifrån optimalt att ha en unghund ståendes som nu skulle varit i full gång men kommer inte att riskera nåt utan försöka ta det lungt och låta en kompis som haft älghundar men är utan hund nu jaga med honom.

Klicka för att visa mer...

Krya på dig men var inte för klok för det kan faktiskt hända igen! Oavsett om det hunnit läka helt.

Vill du aldrig riskera något får du ett tråkigt liv. Men man behöver inte vara dumdristig. En sväng med hojen på vägar du känner med lite trafik är medicin för din själ som hjälper din kropp att läka!

Och jag läste någonstans att stillasittande tog fler liv i Sverige än landsvägstrafiken. Skulle inte förvåna mig...

Old Badger skrev:

Krya på dig men var inte för klok för det kan faktiskt hända igen! Oavsett om det hunnit läka helt.

Vill du aldrig riskera något får du ett tråkigt liv. Men man behöver inte vara dumdristig. En sväng med hojen på vägar du känner med lite trafik är medicin för din själ som hjälper din kropp att läka!

Och jag läste någonstans att stillasittande tog fler liv i Sverige än landsvägstrafiken. Skulle inte förvåna mig...

Klicka för att visa mer...

Visst är det så att man jnte ska sitta still då får man det tråkigt som du säger, just nu hägrar älgjakten och att kanske kunna gå nån kortare sväng med unghunden i höst så mycket att hojarna får stå ett tag till. Kanske jag testkör in på besiktningen på onsdag.

I mitt fall är inte stilla sittande ett problem även om jag inte kan åka hoj för tillfället, just nu känns bristen på förmågan att kunna ta det lugnt i mitt ben. Vet att jag skulle behöva vila ordentligt i säkert tre dagar för att slippa ha ont men det är ju som svårt då man kan fixa och greja på med saker nu.

Tror säkert att stillasittande tar betydlig fler liv än trafiken med dess följdsjukdomar och värre kommer det att bli är ju bara att se på dagens barn, ser man en unge i en snöhög på vintern är det ju nästa ett under, då jag var barn såg snöhögarna ut som ostar med bara hål i från våra olika projekt och ingen ville gå in och äta utan vara ute och leka.

Årsmodeller av folk på 00/90/10 kommer vårdas på ålderdomshem av 60-80 talister efter dom blivit grönsaker av stroke,hjärtsvikt o diabetes.

Antagligen kommer snittålder för första stroken ligga på 25 år

Sitta o glo på surfplattor och åka mopedbil liksåm.....

Idag körde jag hoj för första men sen kraschen, cafe 250 Hondan kördes från och till släpet och in till besiktningen. Gick så där då ben vinkeln på 250:in är lite väl extrem för min rörlighet så jag gick inte upp vänsterfoten på fotpinnen så jag klarade inte att växla upp eller få i neutralen, KLR:en försökte jag mig inte ens att komma upp på för det är kört utan att ha en pall att kliva upp på först. I övrigt gick besiktningen bra och bägge hojarna gick igenom med blankt papper.

Efter besiktningen av hojarna och bilen var jag på sjukgymnastik och nu snackar vi träning, dra åt helvete så ont jag har i benet nu. Allsköns övningar med bla knäböjning på enbart det skadade benet, hoppas kunna göra dessa övningar igen i morgon men det gör ont nu.

bosse-l skrev:

Idag körde jag hoj för första men sen kraschen, cafe 250 Hondan kördes från och till släpet och in till besiktningen. Gick så där då ben vinkeln på 250:in är lite väl extrem för min rörlighet så jag gick inte upp vänsterfoten på fotpinnen så jag klarade inte att växla upp eller få i neutralen, KLR:en försökte jag mig inte ens att komma upp på för det är kört utan att ha en pall att kliva upp på först. I övrigt gick besiktningen bra och bägge hojarna gick igenom med blankt papper.

Efter besiktningen av hojarna och bilen var jag på sjukgymnastik och nu snackar vi träning, dra åt helvete så ont jag har i benet nu. Allsköns övningar med bla knäböjning på enbart det skadade benet, hoppas kunna göra dessa övningar igen i morgon men det gör ont nu.

Klicka för att visa mer...

Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen
Kämpa på så ska du se att du är uppe på hojen igen inom kort!

irish skrev:

Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen
Kämpa på så ska du se att du är uppe på hojen igen inom kort!

Klicka för att visa mer...

Känns hyfsat bra idag även om det känns så jag ska ta ett träningspass snart, det som var bra är att man vet att man kan belasta benet ganska hårt. Jag har ju hellre ont nu och blir fortare frisk än att det tar tid innan man blir bra. Just nu känns hojåkandet mindre noga, jag vill till skogs med unghunden det är den stora drivkraften just nu att få jaga med hund nån kortare sväng i höst för det med att sitta på älgpass är inget för mig.

Huvudsaken är att du kan vicka på tårna så att du får i växlarna .
Skämt o sido , krya på dig o knäpp en stortjur , för vi har gott om dom nu i Jemtland.

Tjuvluft skrev:

Huvudsaken är att du kan vicka på tårna så att du får i växlarna .
Skämt o sido , krya på dig o knäpp en stortjur , för vi har gott om dom nu i Jemtland.

Klicka för att visa mer...

Tårna går fint att vicka på får väl koppla om Hondan till raceväxlat för trycka pedalen åt ner funkar ju

Önskar att jag kunde säga det samma om älgtillgången här men vi hår dåligt med älg och inga stortjurar, därför känns det lite surt att unghunden fått stå mycket. Han borde fått vara mycket mer i skogen innan jakten för att få all träning som behövs för har man otur har man bara några älgkontakter på en höst.

Värsta smärta efter sjukgymnastiken gick över till igår så mitt på dagen igår körde jag ett träningspass så gårdagskvällen hade jag lika ont igen Känns hyfsat nu på morgon även om det gör ont men det verkar ju finnas hopp om att man kan träna ganska bra vilket känns skönt då jag vet att enda vägen att komma tillbaka hyfsat fort är att träna.

En upptatering, det har lossnat en del i veckan. Kastade kryckorna på måndag och har klarat mig sen dess på onsdag fick min ungjämte igång älg så som var på väg över vägen jag var på så det slutade med ca 750 m i maxfart, missade älgarna med ca 80 m men jag hade inte skjutit hur en helst då det inte var nog bra jobb av hunden, bara upptag och sen drog det iväg. Då det gick hyfsat att gå på grusvägen så testade jag att gå i skogen lite lätt och det funkade hyfsat.

Idag gjorde jag premiär med unghunden en lämplig sväng i lättare terräng för mig på 1,5 km, hunden hade renrace i 15 km, inget kul med en massa renar på jaktmarker då man har en unghund som jagar allt. Har måttligt ont nu och stannade till hos sjukgymnasten på vägen hem från skogen och fick klartecken att gå i skogen så länge det känns bra och inte gör ont vilket känns skönt. Ska tydligen vara riktigt bra träning att gå i skogen då man får träna balans och viktöverföring, visst är det lite risker med att gå i terräng men sjukgymnasten tyckte att det är värt riskerna för att träningen är så bra.

Ikväll då jag kom hem från skogen var jag just ute i garaget och testade hoppa upp på Hondan och nu kunde jag få upp foten på fotpinnen så lite bättre rörlighet är det nu på benet. Känns väl ut som att det ev kan bli nån kortare sväng med hoj i höst men vi får se. Känns i alla fall ut som att det finns hopp att detta trots allt ska bli hyfsat bra.