Orecic
http://www.youtube.com/watch?v=7-5_8af3T
I och med avslöjandet att Claes Relotius, prisbelönt reporter på det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel, fabricerat ett stort antal av hans prisbelönta reportage med falska citat och personer, har krönikorna kring Konst, Journalistik, Sanning och Fakta börjat hagla. Ett övergripande tema i dessa krönikor och artiklar är diskussioner kring Journalistikens roll att representera sanning och fakta.
Ofta används orden Sanning och Fakta på ett sätt som får det att framstå som om att det är självklart att de är synonymer. Kort sagt; det är inte helt självklart. Det finns många olika synvinklar kring vad sanning och fakta innebär inom filosofi, vetenskap, konst och journalistik.
Sammanblandningen av orden är problematisk, då det kan framstå som att en artikel som innehåller fakta därför också representerar sanningen. Vidare kan det framstå som att konst, i form av skönlitteratur etc, aldrig kan representera sanningen.
En artikel kan mycket väl innehålla fakta, men ändå vinklas på ett sätt som gör att budskapet gör artikeln icke sanningsenlig. Likadant så kan skönlitteratur presentera en helt fabricerad historia som upplyser läsaren om sanningen.
Ett gott exempel på ett skönlitterärt verk som kan anses presentera sanningen utan fakta är George Orwells Djurfarmen, från 1945. Boken handlar om en bondgård där djuren bestämmer sig för att göra uppror mot bonden. Revolutionen äger rum, och livet på gården blir inledningsvis bättre, då djuren får mer mat.
De som styr farmen är grisarna Snöboll och Napoleon. Den goda tiden slutar när Snöboll blir bortjagad, och Napoleon tillsätter sig själv som diktator. Boken är en allegori över utvecklingen i Sovjetunionen, där Napoleon representerar Stalin och Snöboll Trotskij.
Även om boken inte presenterar fakta så upplyser den läsaren om farorna med revolution och diktaturer. Verket kan sägas leverera sanningen utan fakta. Eftersom budskapet leverans i from av metaforer så kan läsaren ta till sig budskapet utan att ha bildat sig en uppfattning redan innan ha läst boken.
I min mening är detta konstens syfte. Att leverera sanningen med metaforer.
Då till journalistik och fakta.
En nyhetsartikel som innehåller verifierade fakta kan vinklas på ett sätt så att den anses fara med osanning. Med vad gör då en nyhetsartikel sann eller osann? Det finns mängder med filosofi skrivet kring vilka kriterier en definition av sanningen bör följa.
Här är ett axplock.
Övergripande sammanfattningar:
Landesman, Charles, (1996), An introduction to Epistemology
Sahakian, William, (1993), Ideas of the great Philosophers
Vetenskapliga metoden och sanning:
Gauch, Hugh, (2003), Scientific Method in Practice
Morris, Cohen, (2002), An Introduction to Logic and Scientific Method
Kontext och sanning:
Kant, Immanuel, 1790, Critique of Pure Reason
Benedict, Spinoza, (1677), Ethics, Demonstrated in Geometrical Order
Traditioner, Sociala Normer och sanning:
Smith, Eliot, (2007), Social Psychology: Forth Edition
Instinkt och sanning:
Hjelle, Larry L, (1992), Personality Theories: Basic Assumptions, Research and Applications
Pragmatisk sanning:
Geyer, Delton Loring, (2011), The pragmatic theory of truth as developed by Peirce, James, and Dewey
Majoritet och sanning:
Storm, Kaare, (1990), Minority Government and Majority Rule (Studies in Rationality and Social Change)
Påstående: Många skulle dra nytta av en grundutbildning i klassisk och modern filosofi.
Var det ett sant eller falsk påstående?
Det är upp till dig att avgöra.
Ofta används orden Sanning och Fakta på ett sätt som får det att framstå som om att det är självklart att de är synonymer. Kort sagt; det är inte helt självklart. Det finns många olika synvinklar kring vad sanning och fakta innebär inom filosofi, vetenskap, konst och journalistik.
Sammanblandningen av orden är problematisk, då det kan framstå som att en artikel som innehåller fakta därför också representerar sanningen. Vidare kan det framstå som att konst, i form av skönlitteratur etc, aldrig kan representera sanningen.
En artikel kan mycket väl innehålla fakta, men ändå vinklas på ett sätt som gör att budskapet gör artikeln icke sanningsenlig. Likadant så kan skönlitteratur presentera en helt fabricerad historia som upplyser läsaren om sanningen.
Ett gott exempel på ett skönlitterärt verk som kan anses presentera sanningen utan fakta är George Orwells Djurfarmen, från 1945. Boken handlar om en bondgård där djuren bestämmer sig för att göra uppror mot bonden. Revolutionen äger rum, och livet på gården blir inledningsvis bättre, då djuren får mer mat.
De som styr farmen är grisarna Snöboll och Napoleon. Den goda tiden slutar när Snöboll blir bortjagad, och Napoleon tillsätter sig själv som diktator. Boken är en allegori över utvecklingen i Sovjetunionen, där Napoleon representerar Stalin och Snöboll Trotskij.
Även om boken inte presenterar fakta så upplyser den läsaren om farorna med revolution och diktaturer. Verket kan sägas leverera sanningen utan fakta. Eftersom budskapet leverans i from av metaforer så kan läsaren ta till sig budskapet utan att ha bildat sig en uppfattning redan innan ha läst boken.
I min mening är detta konstens syfte. Att leverera sanningen med metaforer.
Då till journalistik och fakta.
En nyhetsartikel som innehåller verifierade fakta kan vinklas på ett sätt så att den anses fara med osanning. Med vad gör då en nyhetsartikel sann eller osann? Det finns mängder med filosofi skrivet kring vilka kriterier en definition av sanningen bör följa.
Här är ett axplock.
Övergripande sammanfattningar:
Landesman, Charles, (1996), An introduction to Epistemology
Sahakian, William, (1993), Ideas of the great Philosophers
Vetenskapliga metoden och sanning:
Gauch, Hugh, (2003), Scientific Method in Practice
Morris, Cohen, (2002), An Introduction to Logic and Scientific Method
Kontext och sanning:
Kant, Immanuel, 1790, Critique of Pure Reason
Benedict, Spinoza, (1677), Ethics, Demonstrated in Geometrical Order
Traditioner, Sociala Normer och sanning:
Smith, Eliot, (2007), Social Psychology: Forth Edition
Instinkt och sanning:
Hjelle, Larry L, (1992), Personality Theories: Basic Assumptions, Research and Applications
Pragmatisk sanning:
Geyer, Delton Loring, (2011), The pragmatic theory of truth as developed by Peirce, James, and Dewey
Majoritet och sanning:
Storm, Kaare, (1990), Minority Government and Majority Rule (Studies in Rationality and Social Change)
Påstående: Många skulle dra nytta av en grundutbildning i klassisk och modern filosofi.
Var det ett sant eller falsk påstående?
Det är upp till dig att avgöra.
