Att vi redan bor på något som anses vara ett av stans värsta hotell. Av någon outgrundlig anledning verkar man ha kvar samma wifi som på kommunisttiden, men det kompenseras mer än väl av värsta sortens luftkonditionering. Om man kör fjorton timmars arbetsdagar inklusive några kilometer uppför och nedför pitlane i trettiogradig värme vill man inte ha något varmare än arton grader nattetid.
Och med "österrikisk maffia" menas naturligtvis - skämtsamt - de orange motorcyklarna som gärna vill bli världsmästare istället för Jorge Martin. I vilket fall som, jag är extremt glad för min gode vän Fabio Di Giannantonios första rejsvinst. Härligt att slå till när teamkollegan verkligen behöver "damage limitation" som mest. Och nästan lika härligt att se Luca Marini bjuda upp till dans. Lite mer rutin av att vara med och dra i toppen så är första rejsvinsten inte långt borta. Nästan tur att det inte blev i Brno, jag tror inte att jag hade stått ut med medias orerande ifall det hade inträffat.
