Smagatusk
Guest
Jag blir nyfiken. Vad accepterar du som vuxen av dina jämnåriga medmänniskor?
Blir du oerhört upprörd om någon kommer med rosa färg på naglarna?
Jag är väldigt tolerant. Men långt ifrån alla är som jag. Jag blir inte oerhört upprörd om nån av mina kompisar - eller någon annan vuxen för den delen - kom med rosa naglar.
Men barn är en annan sak. För att du inte ska missförstå mig så säger jag redan nu att jag blir inte upprörd när jag ser småpojkar med rosa naglar heller, däremot undrar jag hur det är fatt med barnets föräldrar.
Människor har en fallenhet för att vilja umgås med människor som de har något gemensamt med. Skulle du med den vetskapen släppa iväg din 7-årige son till sin första skoldag iklädd din gamla avlagda klänning, din make-up och pumps, och för att göra ensembeln komplett, din knallröda handväska? Han tycker nämligen det är fint. Och du har samtidigt minimerat hans chanser att få vänner, men maximerat risken att bli mobbad.
Om "ja": då står vi för långt ifrån varandra för att kunna förstå varandra.
Om "nej": då tycker vi principiellt likadant fast i olika grad.