Man undrar hur ensamstående män löser julen, hur dom in något fruntimmer eller hur funkar det.
Jag gör min skinka själv, jag grillar mina revbensspjäll själv, jag steker köttbullar, prinskorv och köper hem sill, leverpastej, kalvsylta och allt annat, jag kokar knäck, jag kokar gröt.
Men det här gör jag ju långt innan ju, och efter jul (julskinkorna brukar vara billig i ett par veckor efter)
Jag väljer bort lutfisk, gravlax och annat som jag ändå inte tycker om.
För på julafton åker jag ju hem till lilla mamsen, inte för att hon ska tvätta min smutstvätt eller servera mig mat, utan för att när jag har försökt säga att jag stannar hemma över jul har lilla mamsen blivit så förtvivlat lessen.
Jag julpyntar inte alls hemma, för jag tycker ärligt talat inte om julpynt och andra julmåsten.
I några år ställde jag pliktskyldigt fram adventsljusstaken och hängde upp advenstsstjärnan, för att det utåt skulle se ut som jag julpyntat, nu skiter jag i om folk som passerar tror att jag inte firar jul.
Det är flera år sedan jag hoppade av julklappsbytandet med folk, för några år sedan sa jag till på skarpen till mina föräldrar att jag inte skulle ta emot några (vilket ju gjorde lilla mamsen lessen förstås) och jag lämmnade dom paket dom ändå gav mig oöppnade.
Nu har dom lärt sig.
I år gav jag bort vattendunkar, filtar och skolpaket i UNHCR's flyktingläger istället.
(I fjol gav jag via läkarmissionen, men dom får aldrig mera en krona från mig)
Nåt år gav jag bort grisar till alla jag kände via någon organisation.
Jag brukar rekomendera dom som absolut vill ge mig någonting till jul att göra detsamma.
Brorsan gav en stor donation till det lokala katthemmet i alla våras namn.
Så ensamstående karlar klarar sig alldelens utmärkt över jul, ännu bättre om dom slipper det (av främst kvinnor?) påtvingade julpyntandet och julfirandet....
Och ja, den skenheligheten har jag jävligt svårt för. Jag föraktar inte kvinnor överlag, verkligen inte. Men feminister som kommer med dylika dumma uttalanden, dem föraktar jag nog allt litegrann ändå 
