Japp
Det som skramlar sitter kvar!
Black Betty bekänner färg
Då var det dags! Premiär på konceptet dela hoj.
Som ni kanske sett i tidigare rapport så härjar min reservhoj på banorna i händerna på Jåke.
Han har kört både Speedster och BOTT.
Vi skulle båda köra fredagsträningen och hade stämt möte i depån under torsdagen.
Efter som jag hört att depån är riktigt full stressar iväg så fort det bara går och anländer strax efter lunch till banan. Vi hamnar inte riktigt där det var tänkt, men är ändå ok och plats finns för Jåke som skulle komma lite senare.
Känner en lite spänd förväntan för att få köra gamla Bettan igen.
Fjädringen skulle ju vara fixad och allt!
Efter en del funderande och studerande av tidsschemat, kollande med tävlingsledning och besiktningen, beslutar jag att köra BOTT istället för R1000 då R1000 är direkt före Speedster och det skulle helt bli för tight för att ge Jåke en fair chans att göra ett bra lopp. Och kanske skulle det krashas mer i R1000 trodde vi efter som prognosen förutspådde regn till helgen.
Fredag, vackert väder och ut på första träningspasset!!
Vilken rysare, hojen är över hela banan, in direkt för justering av bakdämparen som inte verkar dämpa just något..
Ett varv till och in i depå ännu en gång för att tighta upp dämpningen fram denna gång. Cykeln blev bättre under passet, men inte bra.
Vi funderade varför och det visade sig att ride height hade justerats upp tidigare, så vi beslöt att ta ner den igen och att montera andra däck (dock en blandning av slicks & mönstrat) .
Nu börjar hojen gå som den ska men ror en del i depåkurvans utgång och kunde ha lite mer markfrigång (det var därför den höjts i ett tidigare läge) vi ökade förspänningen ett varv för att se vad det kunde ge.
Nu funkade den plötsligt riktigt, riktigt bra. Kanske inte perfekt, men bra nog för dom som skulle köra den iaf .
Inför kvalet på lördagen då det förutspåtts torrt väder lade vi på nya däck och se där!
Jag lyckades sänka ifrån 1.14.5 till 1.12.7 vilket räckte till en 14:e tid i BOTT.
Vilket var väl ok med tanke på motståndet. De främsta i klassen är blixtsnabba, på riktigt
Racedags i regn, men lite upptorkande.
Går ut på de två sighting laps:en och testar fäste vid acceleration och inbromsning.
Jag tror jag överdrev lite för i ingången till Ejes låser jag upp framhjulet helt!!! Jaghör hur gummit i däcket tjuter mot den våta asfalten, just det ljud som hörs precis innan en krasch….
Jäääävlar!!! Jag kraschar juuuu !!!! På sighting lap:et dessutom… nu viker sig cykeln…Nu var goda råd dyra.
Måste ju rädda det här nuu!!. Jag tänkte som en fjunig 15-åring med vita trä-pjuk på en Creschent Compakt på glid på rullgruset bakom korvkiosken 1978. Satte ner båda dojorna och lyfte upp hojen i farten och kunde med bultande bröst rulla ut på escapen.
En liten förtroende kris uppstod.. Om nu mina däck hade varit en regering , skulle omedelbar misstroende förklaring ha inlämnats och en ny regering skulle redan vara på väg att bildas, men ……. Nu är det ju inte så utan det var ju bara och rulla in på startplattan och gilla läget.
Snart släcks de röda ljusen och alla drar iväg och jag vinglar efter som Bambi på hal is (undrar förresten om Bambi inte hade mer grepp??).
Jag är helt enkelt sist
Men jag kan ju inte ha sämre grepp än hojen framför resonerar jag och hänger på den.
I själva verket har jag ju bättre grepp och även fart, så när tillfälle ges kör jag om och plötsligt är tillvaron lite ljusare!!!
Med sämsta vikt/effektförhållandet av alla hojar på banan kunde jag glömma att köra om på rakorna då återstod bromsningar och kurvor. I kurvorna verkade lite riscy på det hala underlaget så då återstod inbromsningar. Trösen, inte nära nog . Ejes, ja där fungerar det!! Hårnålen nej inte utan risk att fälla någon. De andra kurvorna är bara att glömma. Så jag kör så fort jag kan och tar hoj, efter hoj i Ejes och slutar på en 7:e plats. Om jag bara hade börjat så! Bästa tid under racet 1.19.08 visar vilken kompetent hoj RSV Mille:n Black Betty är i regn. Känner mig trots allt riktigt nöjd med racet.
Jåke lyckas ganska bra i sitt Speedster race (även om han själv tycker at han borde gasat mer) tyvärr har brorsan lagt sig i samma race, men som tur är utan större skador på hojen och inga alls på honom själv.
Efteravslutade race och en dusch drar vi in till Karlskoga city och avnjuter en god Pizza utom räckhåll för regn och rusk. Deeet var både skönt och gott!
Söndag förmiddag bjuder på både uppehåll och regn om vart annat och hjul byts runt om i depån i samma takt.
Under kvalet i BOTT är det fler förare so kör av och fältet blir allt mindre. Själv får jag i en falsk neutral i inbromsningen i Trösen , låser upp framhjulet som inte förmår bromsa hojen utan motorbromsen till hjälp och jag seglar förbi en något förvånad J-O med en ursäktande vink ut på escapen .
Det regnar en hel del och jag har svårt att få harmoni i körningen. Sedan börjar glajorna imma igen och blir tvungen att gå in i depå. Inget att göra åt den något mediokra tiden: 1.21.7 Blä! Hade velat göra så mycket bättre!
På grund av manfallet ger det ändå 10:e tid.
Nåväl, vis av skadan (kanske var hjälmen fuktig sedan i dagen innan) brorsan lånar ut sin skotork för att torka hjälmen och jag imm-säkrar brillorna med lite diskmedel.
Race dags i regn igen (vad annars).
Står och väntar på ett vi ska bli utropade, men det verkar som om prisutdelningen har överröstat Mike’s call om insläpp. Jag ser hojar ute på Sightinglap och trycker ner krukan över öronen och ger mig iväg mot utfarten där en ensam röööd lampa lyser och en funktionär stegar fram för att vänligt se till att jag verkligen stannar.
När de andra dragit iväg skickar han ut mig med en klapp på axeln.
Ok, jag får köra warm-up lap med start ifrån depån. Ingen stor nackdel i regn då däcken iaf är kalla .
Ingen big deal.
Denna gång är även Hr Klotgren med och har gjort ett utmärkt kval med en 1.19.7 tid. Hatten av!
Några andra kommer inte till start, så det ser lite glest ut i leden.
Starten går och jag hamnar bakom Klotis som ligger sist i ett koppel Duccar. Min hoj är lite snabbare i slutet på rakan och jag kan bromsa mig förbi in i Trösen, Klotis kommer dock tillbaks i Ejes och jag tänker att ok, vi tar oss förbi de här Duccarna så kan vi rejsa sedan (bäst inte bröta runt och råka peta omkull ngn eller själv stå på öronen. Gentlemans racing, remember!), vilket visar sig vara ett lite felaktigt beslut, för jag blir uppehållen av Duccarna och när jag kommer fri är Klotis långt före.
Får lite imma igen men lyckas peta upp visiret lite och får fri sikt. Mot slutet tar jag inga risker Klotis är ändå för långt bort. Vi kör in 3:a och 4:a Klotis först och jag sedan. Min bästa varvtid 1.20.052 och Klotis ca 0,15s snabbare. Han får runt den där Österrikiska bergsgeten fint i kurvorna den där Klotis.
Jag är riktigt nöjd med 4:e platsen, trots att det hade varit än mer sweet att stå på pallen!
Jåke kör in på en fin 6:e plats i sitt Speedster race, så nog har Black Betty visat sin rätta färg den här helgen!
Vi ses i Falkenberg!
//A
Då var det dags! Premiär på konceptet dela hoj.
Som ni kanske sett i tidigare rapport så härjar min reservhoj på banorna i händerna på Jåke.
Han har kört både Speedster och BOTT.
Vi skulle båda köra fredagsträningen och hade stämt möte i depån under torsdagen.
Efter som jag hört att depån är riktigt full stressar iväg så fort det bara går och anländer strax efter lunch till banan. Vi hamnar inte riktigt där det var tänkt, men är ändå ok och plats finns för Jåke som skulle komma lite senare.
Känner en lite spänd förväntan för att få köra gamla Bettan igen.
Fjädringen skulle ju vara fixad och allt!
Efter en del funderande och studerande av tidsschemat, kollande med tävlingsledning och besiktningen, beslutar jag att köra BOTT istället för R1000 då R1000 är direkt före Speedster och det skulle helt bli för tight för att ge Jåke en fair chans att göra ett bra lopp. Och kanske skulle det krashas mer i R1000 trodde vi efter som prognosen förutspådde regn till helgen.
Fredag, vackert väder och ut på första träningspasset!!
Vilken rysare, hojen är över hela banan, in direkt för justering av bakdämparen som inte verkar dämpa just något..
Ett varv till och in i depå ännu en gång för att tighta upp dämpningen fram denna gång. Cykeln blev bättre under passet, men inte bra.
Vi funderade varför och det visade sig att ride height hade justerats upp tidigare, så vi beslöt att ta ner den igen och att montera andra däck (dock en blandning av slicks & mönstrat) .
Nu börjar hojen gå som den ska men ror en del i depåkurvans utgång och kunde ha lite mer markfrigång (det var därför den höjts i ett tidigare läge) vi ökade förspänningen ett varv för att se vad det kunde ge.
Nu funkade den plötsligt riktigt, riktigt bra. Kanske inte perfekt, men bra nog för dom som skulle köra den iaf .
Inför kvalet på lördagen då det förutspåtts torrt väder lade vi på nya däck och se där!
Jag lyckades sänka ifrån 1.14.5 till 1.12.7 vilket räckte till en 14:e tid i BOTT.
Vilket var väl ok med tanke på motståndet. De främsta i klassen är blixtsnabba, på riktigt
Racedags i regn, men lite upptorkande.
Går ut på de två sighting laps:en och testar fäste vid acceleration och inbromsning.
Jag tror jag överdrev lite för i ingången till Ejes låser jag upp framhjulet helt!!! Jaghör hur gummit i däcket tjuter mot den våta asfalten, just det ljud som hörs precis innan en krasch….
Jäääävlar!!! Jag kraschar juuuu !!!! På sighting lap:et dessutom… nu viker sig cykeln…Nu var goda råd dyra.
Måste ju rädda det här nuu!!. Jag tänkte som en fjunig 15-åring med vita trä-pjuk på en Creschent Compakt på glid på rullgruset bakom korvkiosken 1978. Satte ner båda dojorna och lyfte upp hojen i farten och kunde med bultande bröst rulla ut på escapen.
En liten förtroende kris uppstod.. Om nu mina däck hade varit en regering , skulle omedelbar misstroende förklaring ha inlämnats och en ny regering skulle redan vara på väg att bildas, men ……. Nu är det ju inte så utan det var ju bara och rulla in på startplattan och gilla läget.
Snart släcks de röda ljusen och alla drar iväg och jag vinglar efter som Bambi på hal is (undrar förresten om Bambi inte hade mer grepp??).
Jag är helt enkelt sist
Men jag kan ju inte ha sämre grepp än hojen framför resonerar jag och hänger på den.
I själva verket har jag ju bättre grepp och även fart, så när tillfälle ges kör jag om och plötsligt är tillvaron lite ljusare!!!
Med sämsta vikt/effektförhållandet av alla hojar på banan kunde jag glömma att köra om på rakorna då återstod bromsningar och kurvor. I kurvorna verkade lite riscy på det hala underlaget så då återstod inbromsningar. Trösen, inte nära nog . Ejes, ja där fungerar det!! Hårnålen nej inte utan risk att fälla någon. De andra kurvorna är bara att glömma. Så jag kör så fort jag kan och tar hoj, efter hoj i Ejes och slutar på en 7:e plats. Om jag bara hade börjat så! Bästa tid under racet 1.19.08 visar vilken kompetent hoj RSV Mille:n Black Betty är i regn. Känner mig trots allt riktigt nöjd med racet.
Jåke lyckas ganska bra i sitt Speedster race (även om han själv tycker at han borde gasat mer) tyvärr har brorsan lagt sig i samma race, men som tur är utan större skador på hojen och inga alls på honom själv.
Efteravslutade race och en dusch drar vi in till Karlskoga city och avnjuter en god Pizza utom räckhåll för regn och rusk. Deeet var både skönt och gott!
Söndag förmiddag bjuder på både uppehåll och regn om vart annat och hjul byts runt om i depån i samma takt.
Under kvalet i BOTT är det fler förare so kör av och fältet blir allt mindre. Själv får jag i en falsk neutral i inbromsningen i Trösen , låser upp framhjulet som inte förmår bromsa hojen utan motorbromsen till hjälp och jag seglar förbi en något förvånad J-O med en ursäktande vink ut på escapen .
Det regnar en hel del och jag har svårt att få harmoni i körningen. Sedan börjar glajorna imma igen och blir tvungen att gå in i depå. Inget att göra åt den något mediokra tiden: 1.21.7 Blä! Hade velat göra så mycket bättre!
På grund av manfallet ger det ändå 10:e tid.
Nåväl, vis av skadan (kanske var hjälmen fuktig sedan i dagen innan) brorsan lånar ut sin skotork för att torka hjälmen och jag imm-säkrar brillorna med lite diskmedel.
Race dags i regn igen (vad annars).
Står och väntar på ett vi ska bli utropade, men det verkar som om prisutdelningen har överröstat Mike’s call om insläpp. Jag ser hojar ute på Sightinglap och trycker ner krukan över öronen och ger mig iväg mot utfarten där en ensam röööd lampa lyser och en funktionär stegar fram för att vänligt se till att jag verkligen stannar.
När de andra dragit iväg skickar han ut mig med en klapp på axeln.
Ok, jag får köra warm-up lap med start ifrån depån. Ingen stor nackdel i regn då däcken iaf är kalla .
Ingen big deal.
Denna gång är även Hr Klotgren med och har gjort ett utmärkt kval med en 1.19.7 tid. Hatten av!
Några andra kommer inte till start, så det ser lite glest ut i leden.
Starten går och jag hamnar bakom Klotis som ligger sist i ett koppel Duccar. Min hoj är lite snabbare i slutet på rakan och jag kan bromsa mig förbi in i Trösen, Klotis kommer dock tillbaks i Ejes och jag tänker att ok, vi tar oss förbi de här Duccarna så kan vi rejsa sedan (bäst inte bröta runt och råka peta omkull ngn eller själv stå på öronen. Gentlemans racing, remember!), vilket visar sig vara ett lite felaktigt beslut, för jag blir uppehållen av Duccarna och när jag kommer fri är Klotis långt före.
Får lite imma igen men lyckas peta upp visiret lite och får fri sikt. Mot slutet tar jag inga risker Klotis är ändå för långt bort. Vi kör in 3:a och 4:a Klotis först och jag sedan. Min bästa varvtid 1.20.052 och Klotis ca 0,15s snabbare. Han får runt den där Österrikiska bergsgeten fint i kurvorna den där Klotis.
Jag är riktigt nöjd med 4:e platsen, trots att det hade varit än mer sweet att stå på pallen!
Jåke kör in på en fin 6:e plats i sitt Speedster race, så nog har Black Betty visat sin rätta färg den här helgen!
Vi ses i Falkenberg!
//A