1 Miljon bara... vad det värt det?

Jag har ju då kört SM i roadracing och ERF i ca 12 års tid, och funderade lite...
Man har lagt ca miljonen ur egen ficka...
Man har kuskat över 10000 mil på vägarna i en så kallade racebuss med tillhörande husvagn, 40 mil till Karlskoga, 57 mil till Knutstorp, 36 mil Falkenberg, 36 mil Sviestad, resa till Brno o Most 260mil vardera.... and so on and on and on!

Man packade buss o husvagn väldigt många gånger under denna tid, som dessutom skulle tvättas, servas, lagas, besiktigas mm!
(hojen likaså)

Man jobbade extra typ 4 kvällar i veckan 3-5 timmar om dagen under många år bara för att få råd att köra, och då var man ju tvungen att åka och träna emellan också...
Dom flesta säger nog jamen om du hade sökt sponsring dom timmarna istället... men att (ursäkta uttrycket) sl---a r-v har inte varit min starka sida... så jobba var enklare!

Samt då skaderisken, nu har ju jag klarat mej bra ett nyckelben och några revben, faktiskt bara vurpat 5 gånger på dessa år, men så har jag ju kört rätt fegt också pga att man inte haft ekonomiska förutsättningar!

Men är det då värt det???

Det finns inget som går upp emot det i mina ögon
Den perfekta utgången ur en kurva, eller in i kurvan, eller en riktigt rolig fight mot konkurrenten
Eller Burnouterna, bakhjulsåkningarna för publiken, ja innan då banägarna satte stopp för det

Det gav en vänner för livet, dessutom med samma intresse, bara det
Det finns ett litet problem bara, vad gör man sen.... när man inte tycker att det är värt det längre, när man får familj och man orkar inte längre hålla på, tror det är många som har det jobbigt med att sluta, jag löser det med att åka o träna för att man fortfarande tycker det är fantastiskt roligt

Igen, är det då värt det
Absolut har man ett brinnande intresse så har man, är man lite korkad

Häls Peter Gudmundsson
33 Superbike

Så här i efterhand har jag svårt att förstå hur jag kunde lägga så sjukt mycket pengar och tid på roadracing. Bara tanken på att köra 50 mil en tisdagskväll för att få köra 3 x 20 minuter känns i dag helt absurd. Men då var det veckans höjdpunkt. Att få träffa kompisarna, försöka åka fortare än veckan innan osv.

Kraschade inte så ofta men bröt ett par ben, pajade ett knä mm och till slut var det nog det som tog bort glädjen med sporten. Vetskapen om att varje pass kunde sluta på sjukhus och med en hoj som skulle lagas. Det var inte värt det längre.

Att man utsatte familjen (fru, barn, föräldrar) för en massa oro känns även det så här i efterhand som extremt egoistiskt men då tyckte man bara att de oroade sig i onödan.

Men när det gick bra, när man vann ett race eller kvalade i första led, var det bara ren och skär lycka!

Pucko. Kasta bort så mycket pengar. Själv har man inte spenderat ett öre på sånt här skit...


skoooooooooooooooja bara, bränt allt jag kan bränna på bilar och hojar sen jag var 15...

Det är klart värt det säger jag utan en enda motivering. Vart skulle de pengarna varit annars, en bil, ett badrum, ett nytt kök, några resor eller nått annat som alla andra har och gör. Oj det blev en motivering.

Rätt tänkt av WEST. Som sagt, vad är alternativet, lägga 1 mille på heminredning?

ja det är rätt sjukt när man ser tillbaka på det, speciellt resorna till korta träningar som bilåkare förstörde, men man ska inget ångra och det bestående går inte att få ogjort(11frakturer), sakna det kommer man nog alltid göra men nu har jag hittat nått som är nästan lika kul till en bråkdel av kostnaden, minigp racing.

R2 skrev:

...men nu har jag hittat nått som är nästan lika kul till en bråkdel av kostnaden, minigp racing.

View attachment 388760

Klicka för att visa mer...

Vart kan man läsa mer om det?

för oss som inte lagt så mycket tid och pengar på det men ändå lagt MYCKET pengar på hoj så är det alltid kul att läsa om några som är mera inbitna, och ni kommer ju för alltid att minnas och definieras som personer utav denna perioden i era liv känns det som. hade jag kunnat och haft talangen för det så hade jag gärna lagt mycket tid och pengar på det oxå!

Same shit här! Har sjukt svårt att hitta en väl grundad anledning till att köra RR igen. Jag har lagat min kropp med en rad operationer för axel (ur led 9 ggr..., men nu fastskruvad) och foten (3 operationer för samma problem), och jag vill inte riskera att kroppen blir sämre. Pengar har jag ärligt inte nog av för att köra en vettig säsong, och tid FINNS INTE... Familj med 2 barn o allt svenson där till.

Jag har en motard i garaget som jag gärna gör av med till förmån till något sjukt billigt, kanske nått av det R2 pratar om. Kanske vore en bättre totallösning. Inte allt för stor risk att skada sig allvarligt, och det är troligen rätt "billigt".

Nä, TV-racing är nog så nära jag kommer i år iaf. Eventuellt sniffa lite ångor i nån depå när jag får tid för det.

R2, berätta mer

För min egen del så är RR det som får mig att kliva upp på dagarna. Det är min morot. Vännerna, körningen, resan, boendet på banan, det är helt oslagbart! Precis som många andra här har jag inga pengar på hög, utan sliter ihop för att kunna köra. Många obitna vänner undrar ju vad det är för fel på en, säger ofta att, tänk vad du kunde gjort för pengarna istället.. Som vadå, supa, resa? jag har både rest och druckit en å annan bira tack vare RR. Med facit i hand har roadracingen gett mig allt positivt i livet, so far

Dessutom kör jag fortare varje år, och så länge det är på det viset så är det väl bara fortsätta! Det som också glädjer en är när jag tävlar med en av våra bott-gubbar, Grane, den gubbjäveln är 66 år! och kör fort! Då vet man att man har några år kvar att få köra

Ja själv ska man till Karlskoga o dra ett par varv nästa vecka om man skulle köra sprinten med....

Swedie skrev:

R2, berätta mer

Klicka för att visa mer...

http://www.minigp.n.nu/

Vad ska man med pengar till om man inte använder dem?

Apexx skrev:

http://www.minigp.n.nu/

Klicka för att visa mer...

Är det jag som är blind, eller stod det inte en smack om var och när man kör där?

På apexx länk finns info om fiddyracing, fiddymotard säger en del också, men jag kallar det MiniGP som det mer korrekt ska benämnas, och inom det finns klasserna minigp15, 20, 50, 70, 90 mfl.
I klasserna 15 och 20 kör man hojar baserat på fiddys av rätt hög kvalitet, nypris för en bra är ca 14000:-
15 = 15k och 20 = 20hk men 50 etc inte = effekt.
En sån typ av hoj jag har som mer efterliknar en RR hoj får idagsläget gå i 90 tror jag, har inte börjat tävla än och förhoppningsvis görs reglerna om nästa år så dom hojarna rullar i 15 eller 20 också, samma motor och däck.
Min hoj heter Stomp MiniGP.
Sporten har varit större och har en liten low nu som vi dock jobbar för att vända, här i Skövde har vi fått gokartbanan godkänd och vips så är vi runt 10 före detta RR förare eller sinnesgasare som har kul två gånger i veckan, och detta för inga pengar alls, hojen drar kanske 2 liter per dag och däcken håller lätt ett år.
Det är riktigt kul och känns nästan som RR, jag valde typ av hoj efter att ha provat en motardversion tre gånger och inte blitt kompis med brett styre etc, men dom flesta har säkert inga problem med det.
Finns div facebook grupper med mer info.

Hoztic skrev:

Är det jag som är blind, eller stod det inte en smack om var och när man kör där?

Klicka för att visa mer...

Idagsläget kan man köra i Katrineholm, Uddevalla, Skövde, Västerås och Södertälje.
(alltså banor som nu har aktivitet för sporten, norrköping och enköping ligger i dvala och går säkert att få köra på med lite klubbengagemang)

Ontopic så är det väl också så att man eg har brännt rätt lite pengar på alla år, finns ju dom som bränner mer på färre år.
Och gällande skador så har jag värre från gata efter jag sluta tävla än alla från tävlingsåren ihop.
Jag skulle gärna fortsätta och har varit nära comeback men nu blir det nog inte så.

Mrlind skrev:

För min egen del så är RR det som får mig att kliva upp på dagarna. Det är min morot. Vännerna, körningen, resan, boendet på banan, det är helt oslagbart! Precis som många andra här har jag inga pengar på hög, utan sliter ihop för att kunna köra. Många obitna vänner undrar ju vad det är för fel på en, säger ofta att, tänk vad du kunde gjort för pengarna istället.. Som vadå, supa, resa? jag har både rest och druckit en å annan bira tack vare RR. Med facit i hand har roadracingen gett mig allt positivt i livet, so far

Dessutom kör jag fortare varje år, och så länge det är på det viset så är det väl bara fortsätta! Det som också glädjer en är när jag tävlar med en av våra bott-gubbar, Grane, den gubbjäveln är 66 år! och kör fort! Då vet man att man har några år kvar att få köra

Klicka för att visa mer...

Du uttrycker det väl! Racing är vad syret är för livet, bensinen till hojen, som vatten till fisken; utan det är det.....inget! Jag FATTAR inte hur man kan sluta köra racing, jag fatter inte hur man inte kan orka, jag fattar inte hur man inte kan ha tid; det är som Alex säger, det är ju därför man går upp på morgonen!

När jag fick mitt första barn, för 17 år sedan, då spände lillebror Lars (som var snabbare än jag med att fortplanta sig) ögonen i mig och sa:
- Nu får du sluta med den där skiten, lägg av, NU! (Körde lite Classic Racing på den tiden).
Sagt och gjort, sålde hojen, och 4 månader senare var jag i ett så sorgligt skick att min fru sa till mig "Köp en hoj så du blir som folk igen!" Och så blev det ett par landsvägshojar, en RGV250, en R6:a, innan jag "såg ljuset" och köpte en race R1:a. Och på den vägen är det. Och faktiskt är det lite jobbigt för frun, för samtidigt som det är jobbigt med att det går bra på racerbanan är hon uppriktigt orolig för vad det ska bli av mig när varvtiderna inte längre sjunker. Och hon är psykiater, så hon borde veta!

En miljon låter rätt billigt tycker jag, en miljon för något som får en att med glädje stå ut med en massa tråkiga saker som livet innehåller, en miljon är ju peanuts!

Själv sitter man på andra sidan och funderar mer och mer på hur f.n man kan få till ekonomi till att börja med RR...

Har precis lyckats köra en lite större antal bandagar och det visade sig att man inte är helt hopplös samt att spiken i kistan kom i ett sk. sprintrace. Sen sitter man där helt plötsligt med en svinfin splirrans gathoj och inte ens +25 och sol gör mig sugen på en sväng utan ge mig +17 moln och en perfekt inbromsning till Mjölby så plomberna lossnar istället

Har alltid tyckt att Steve Mcqueens klassiska citat alltid varit pretentiöst men inte längre på samma sätt.

Aryey skrev:

Själv sitter man på andra sidan och funderar mer och mer på hur f.n man kan få till ekonomi till att börja med RR...

Har precis lyckats köra en lite större antal bandagar och det visade sig att man inte är helt hopplös samt att spiken i kistan kom i ett sk. sprintrace. Sen sitter man där helt plötsligt med en svinfin splirrans gathoj och inte ens +25 och sol gör mig sugen på en sväng utan ge mig +17 moln och en perfekt inbromsning till Mjölby så plomberna lossnar istället

Klicka för att visa mer...

Så ÄR det, har man en gång genomfört ett race; förberedelserna, det SJUKA pirret innan start, starten, kanske legat och battlat med någon under racet, kanske KÖRT OM (det goaste som FINNS!!!!!), kört imål!!!!!!!!!!

Ja, då blir det som du beskriver; vanligt hojåka finns liksom inte på kartan! Det är kallt, för långsamt, LÄSKIGT (mötande bilar!!!!) och... tråkigt!

magnus_moss skrev:

...det SJUKA pirret innan start...

Klicka för att visa mer...

Ja. Undrar hur mycket uttorkat nervositetskiss man har i de hamla ställen?