Morsning kamrater!
Har en liten fundering som jag måste få lufta med likasinnade. Jag har provat prata med utomstående, men de är helt oförstående för min ångest och tycker att jag har ett lyxproblem..
Jag går i tankar angående ett eventuellt hojbyte, men varje gång jag tar tanken ett steg längre och börjar fundera på försäljning, inköp, försäkring osv osv så får jag ångest.. En mäktig och kvävande ångest som får mig att bara lägga tankarna åt sidan för en stund och fortsätta åka ER6a.
Jag menar, jag är sjukt nöjd med hojen. Jag har åkt 600 mil på den sen inköp i Augusti, och börjar bli nyfiken på annat. En radfyra kanske, nåt med mer mos. Jag tror att största ångesten handlar om att byta, slanta upp en rejäl summa extra och sen känna "vafan, det här var inget speciellt"..
Hur fan gör ni när ni bestämmer er för hojbyte?
Jag menar, det vore ju lugnt om jag var missnöjd..
Hoppas på att jag inte är ensam om denna ångest....
Har en liten fundering som jag måste få lufta med likasinnade. Jag har provat prata med utomstående, men de är helt oförstående för min ångest och tycker att jag har ett lyxproblem..
Jag går i tankar angående ett eventuellt hojbyte, men varje gång jag tar tanken ett steg längre och börjar fundera på försäljning, inköp, försäkring osv osv så får jag ångest.. En mäktig och kvävande ångest som får mig att bara lägga tankarna åt sidan för en stund och fortsätta åka ER6a.
Jag menar, jag är sjukt nöjd med hojen. Jag har åkt 600 mil på den sen inköp i Augusti, och börjar bli nyfiken på annat. En radfyra kanske, nåt med mer mos. Jag tror att största ångesten handlar om att byta, slanta upp en rejäl summa extra och sen känna "vafan, det här var inget speciellt"..
Hur fan gör ni när ni bestämmer er för hojbyte?
Jag menar, det vore ju lugnt om jag var missnöjd..
Hoppas på att jag inte är ensam om denna ångest....