Ta det piano

Som den avfälling jag för tillfället är så åker jag fyrhjuligt med tak och klimatanläggning för närvarande. Idag färdades jag inkl hustru på bulten, denna gudabenådade väg.

Det är den 6 april, och vi är på väg mot Tungelsta. Efter B&B är det en stigning, följt av en relativt lång vänstersväng följt av en höger helt utan sikt. I vänstern har naturen kryddat med ett sjysst tjälskott för ett par år sen.

I denna tjälskottsböj blir vi omkörda av en hojåkare med utländsk skylt och vad som ser ut att vara ny hjälm och nytt skinnställ. Av körstilen att döma hade h*n inte jättemånga mil under västen.

Det här handlar inte om någon pekpinne egentligen, rent tekniskt gick omkörningen bra. Det var mer timingen och valet av plats som jag, för din del, reagerade på. Du dundrade över tjälskottet mitt i din sväng, jag såg hur hojen din skuttade till rejält. Samtidigt hade du ingen sikt och väldigt kort kvar innan högerkurvan utan sikt skulle anlända. Framför mig låg dina polare och nötte bakom en annan bil.

Det är 6 april. Ta det piano, du kommer få köra hur mycket som helst. Hade vi fått ett möte du och jag idag så hade du varit klar för i år eller forever. Värdelöst.

Förra året körde en i diket precis framför mig pga detta tjälskott, skuttade till och sen blev det någon slags stirra på diket och köra ner i det även att det inte gick så fort. Jag brukar alltid lyfta på rumpan där så går det bra, även med lite nerlägg..

Men många omkörningar på 257:an lämnar en del övrigt att önska, tror jag skrev en tråd om det för 2 år sen och hamnade då i sporthojsbladet, jag var tydligen lättkränkt efter den förmaning jag hade i tråden

Så jag håller med, kör hellre en vända med en bil framför och en extra gång tillbaka än korkade omkörningar.