Jag håller tillvissdel med. Privata affärer handlar inte om relationer (oftast) utan att tjäna pengar. Företagsrelationer är kostsamma att skapa och värda att hålla god ton vid. Tror tyvärr jävligt många hade gjort samma sak för att tjäna nästa dubbelt upp. Jag är tyvärr lite för blödig och hade säkert stått mitt kasst och låtit killen köpt dem för sagt pris. Alltid när ja gör affärer, senast förra veckan hade vi en grävare här i tre dagar. Och när han började räkna sa han "är detta okej för dig?" Mitt svar är "är du nöjd är ja nöjd" jag har också stor nytta av denna firma/granna (på landet avstånd) i framtiden. Han gjorde ett fantastiskt jobb och vi fick bra pris redan från början och denne "semester pengar"
Så sant.
Personligen, om jag säljer en hoj, och någon la en handpenning samt ett bud jag accepterar, så skulle jag betrakta hojen som såld. Det är ändå en ganska stor affär. Även om någon skulle komma och bjuda några tusenlappar över det pris jag har en överenskommelse om, så skulle jag knappast dra mig ur affären. Om det däremot skulle handla om att jag fått handpenning på ett bud på 25 000kr och det sedan dyker upp någon som vill ge 35 000kr, då vettifan om min moral skulle räcka till för att stå fast vid den första överenskommelsen. Det kan man säga vad man vill om, men 10 papp är jävligt mycket pengar för många, inkl mig själv, och att då upprätthålla någon diffus "affärsheder" mot en totalt okänd människa jag aldrig träffat eller kommer träffa igen - nä det vettifan om jag skulle prioritera högst i det läget. Och det kan folk tycka vad fan de vill om. Jag skulle dock sätta tillbaka handpenningen plus en nätt summa som kompensation, och om den första köparen visat sig redan ha hyrt släp eller tagit ledigt från jobbet etc så skulle jag ersätta de utgifterna också.
Man kan i så fall lika gärna argumentera för att det är ohederligt att köpa en hoj till sanslöst underpris, är inte det jävligt taskigt mot säljaren? Man bör ju betala vad en vara är värd och inte försöka snika sig undan och hoppas på säljarens okunskap om varans värde. Vad fan är det för moral vissa här inne förespråkar egentligen? Lura andra människor på pengar bara för att själva vilja göra en bra affär, på den andra partens bekostnad. Fy fan för er säger jag.
Jävla idiot. Och du som sålde biljetterna likaså.
Och du är också en jävla idiot som tycker att det är rätt att göra så mycket pengar som möjligt på någon annans bekostnad.
Ang konsertbiljetterna jag pratade om så står jag 100% för det. Jag la ut en annons, en snubbe ringde som sagt efter 10 min och gav ett bud. Enkelt att bli av med dem tänkte jag och godtog. 2 min senare börjar samtalen fullkomlig ösa in och efter en timma har jag tagit emot över 30 samtal. Högsta budet var som sagt jääävligt mycket högre än det första. Jag hade alltså helt missbedömt värdet på biljetterna, vilket den första budgivaren utnyttjade och tänkte sig att han skulle tjäna en hacka. Surt som fan för honom förstås, att jag blev medveten om biljetternas värde innan jag hann skicka dem till honom. Men han led absolut 0% skada av händelsen och dessutom fick han 100kr extra tillbaka på kontot som kompensation för förlorad tid etc. Enligt min åsikt är det verkligen bara korkat att vilja upprätthålla någon sorts lojalitet mot denna komplett okända människa jag inte vet något om och aldrig mer kommer ha kontakt med, och som inte kommer lida ens den minsta skada av mitt tilltag. Hellre sitter jag då med 2500kr extra på fickan, faktiskt.
måste ha vart trött när jag började läsa tråden igår 
nu är det dags o hinka bira och vänta tills imorgon, för då skall de bli 10grader och sol här i Gdansk, Polen. o då skall de smiskas asfalt med nya däck, bromsbelägg fram (högfriktions) samt stålspunna slangar 
![11009045_10200190483081951_518388801_n[1].jpg](https://www.sporthoj.com/forum/data/attachments/360/360700-ff8c1988170b57b13cade6882e488d6f.jpg "11009045_10200190483081951_518388801_n[1].jpg")
