magnus_moss
Racing is life!
- Gick med
- 11 Aug 2003
- Ort
- västkusten
- Hoj
- Kawasaki Supersport, KTM Supermono, ISR Forgotten Era, Honda CB750
Vissa saker undrar man:
- Varför tog det så himla lång tid för mänskligheten att komma på detta självklara, dessa oerhörda lyft för livskvalitet och njutning??? Jag syftar då på saker som färdigskuret bröd och kaffe med jordgubbssmak; saker som bara för lite grann sedan var en utopi, och nu i var mans hem.
Andra saker känns omöjliga men händer ändå. Tänk den första rymdfärden, fuck all datorer och autopilot, Gagarin och John Glenn fantamig KÖRDE sina grejor på ett sätt som känns helt omöjligt idag.
Så har det känts med Ejes kurva på Åsen: Hur FAN har folk kunnat köra om folk där???? Jag har ALDRIG kört om någon jämnsnabb i Ejes!!!! Andra gör det och jag har ALDRIG fattat hur!!!!???
För er som inte kört Åsen så är det så här:
- Man går ur Esset på trean, går på gas med hjärtat i halsgropen, för i den utgången har folk highsidat med en djävla känsla, och det vill man INTE göra. Asfalten är dessutom "utfrätt", liksom söndrig utan att vara knölig typ, och det gör INTE att hornen blir längre. Sedan pangar man i fyran, rätar upp, lägger över och innan man lagt ner fullt slår man i femman. Sedan tar man ett djupt andetag, håller kvar gasen mot stoppet, tangerar kerben och hittar sedan ALLA hål och ojämnheter som finns i hela världen! Viktigt är här att ungefär samtidigt som man slår i femman bita ihop ordentligt, gör man inte det kan plomberna ryka.
Det är då här som detta med omkörningsproblematiken inträder: när man då väl passerat apex har man så fullt upp att hålla i styret att det går absolut inte att bromsa!!! Man MÅSTE hålla i styret för man är livrädd. Dessutom gör alla ojämnheter att man ALLTID hamnar längst till vänster i banan, och när man då har rett ut allt hoppande och dessutom INTE kört av banan, så går det så djevla fort att man har fullt upp att få hejd på skrotet innan Ejes. Att mitt i detta överhuvudtaget FUNDERA över att köra om någon FINNS inte, man är lika glad att man lever varje gång man klarat högerknicken innan Ejes.
Men i söndags hände det!!!! Norska mästerskapen på Åsen; Jag bromsade om en norrman (tror jag iaf att det var) in i Ejes, under race, fightandes om samma placering!!!! Am I proud or am I proud????
Hade ju kvalat bra med nytt PB och allt (tack, jag hör applåderna!!!
), och när jag då gjort ett så himla rövigt förstaheat (Norrmännen kör två kval på lördag och två heat på söndag)(Jag hade långsammaste snabbastevarv av ALLA i heatet, men kom 11a av 20 = BRA racecraft)(Kan man ha flera parenteser efter varandra som jag har här?), så var jag HET att ravanchera mig!!! Startade bra och fightades hårt med två norrmän, de fick en lucka när PLÖTSLIGT bromshandtaget tog nästan inne vid handtaget, HALLÅ VAD HÄNDER, och jag fick åka och känna "Har jag broms? mitt på rakan samt skruva för att få ut bromshandtaget, och sedan kunde jag sega mig ikapp igen (BARA DET!!!!!
)...
DÅ.... DÅ fick jag KRAFT och MOD, fuckade att utgången ur Esset är LÄSKIG, tryckte i fyran, femman, vek ner, mjukade liiiite på gasen över bögglorna i högerknicken, ålade mig upp jämsides, klappade på bromsen utta hellvete, såg döden i vitögat, klarade inbromsningen och Ejes kurva Och var förbi!!!! Jag hade bromsat om en jämnsnabb förare i Ejes, jag hade gjort en insats som får Gagarins rymdfärd att blekna, jag kan dö lycklig!!!
Dessutom kom jag 9:a!!!! Och INGEN ramlade = ingen placering till skänks!!!
- Varför tog det så himla lång tid för mänskligheten att komma på detta självklara, dessa oerhörda lyft för livskvalitet och njutning??? Jag syftar då på saker som färdigskuret bröd och kaffe med jordgubbssmak; saker som bara för lite grann sedan var en utopi, och nu i var mans hem.
Andra saker känns omöjliga men händer ändå. Tänk den första rymdfärden, fuck all datorer och autopilot, Gagarin och John Glenn fantamig KÖRDE sina grejor på ett sätt som känns helt omöjligt idag.
Så har det känts med Ejes kurva på Åsen: Hur FAN har folk kunnat köra om folk där???? Jag har ALDRIG kört om någon jämnsnabb i Ejes!!!! Andra gör det och jag har ALDRIG fattat hur!!!!???
För er som inte kört Åsen så är det så här:
- Man går ur Esset på trean, går på gas med hjärtat i halsgropen, för i den utgången har folk highsidat med en djävla känsla, och det vill man INTE göra. Asfalten är dessutom "utfrätt", liksom söndrig utan att vara knölig typ, och det gör INTE att hornen blir längre. Sedan pangar man i fyran, rätar upp, lägger över och innan man lagt ner fullt slår man i femman. Sedan tar man ett djupt andetag, håller kvar gasen mot stoppet, tangerar kerben och hittar sedan ALLA hål och ojämnheter som finns i hela världen! Viktigt är här att ungefär samtidigt som man slår i femman bita ihop ordentligt, gör man inte det kan plomberna ryka.
Det är då här som detta med omkörningsproblematiken inträder: när man då väl passerat apex har man så fullt upp att hålla i styret att det går absolut inte att bromsa!!! Man MÅSTE hålla i styret för man är livrädd. Dessutom gör alla ojämnheter att man ALLTID hamnar längst till vänster i banan, och när man då har rett ut allt hoppande och dessutom INTE kört av banan, så går det så djevla fort att man har fullt upp att få hejd på skrotet innan Ejes. Att mitt i detta överhuvudtaget FUNDERA över att köra om någon FINNS inte, man är lika glad att man lever varje gång man klarat högerknicken innan Ejes.
Men i söndags hände det!!!! Norska mästerskapen på Åsen; Jag bromsade om en norrman (tror jag iaf att det var) in i Ejes, under race, fightandes om samma placering!!!! Am I proud or am I proud????
Hade ju kvalat bra med nytt PB och allt (tack, jag hör applåderna!!!
), och när jag då gjort ett så himla rövigt förstaheat (Norrmännen kör två kval på lördag och två heat på söndag)(Jag hade långsammaste snabbastevarv av ALLA i heatet, men kom 11a av 20 = BRA racecraft)(Kan man ha flera parenteser efter varandra som jag har här?), så var jag HET att ravanchera mig!!! Startade bra och fightades hårt med två norrmän, de fick en lucka när PLÖTSLIGT bromshandtaget tog nästan inne vid handtaget, HALLÅ VAD HÄNDER, och jag fick åka och känna "Har jag broms? mitt på rakan samt skruva för att få ut bromshandtaget, och sedan kunde jag sega mig ikapp igen (BARA DET!!!!!)...DÅ.... DÅ fick jag KRAFT och MOD, fuckade att utgången ur Esset är LÄSKIG, tryckte i fyran, femman, vek ner, mjukade liiiite på gasen över bögglorna i högerknicken, ålade mig upp jämsides, klappade på bromsen utta hellvete, såg döden i vitögat, klarade inbromsningen och Ejes kurva Och var förbi!!!! Jag hade bromsat om en jämnsnabb förare i Ejes, jag hade gjort en insats som får Gagarins rymdfärd att blekna, jag kan dö lycklig!!!
Dessutom kom jag 9:a!!!!
Och INGEN ramlade = ingen placering till skänks!!!
Last edited:
, den tillsammans med en kopp kaffe blev en bra start på dagen.
(och placeringarna)!
