Jag fick en vecka ledigt och jag tänkte passa på att besöka Sydney när man ändå är här.
Förberedelser och planering var jag mindre noga med. Lånade tjocka vattentäta handskar
samt tankväska av en kompis. Regnöverdrag köpte jag dagen innan. Stresspackade allting
vid midnatt och gick och lade mig vid 2 på natten. Hade tänkt att åka vid 6 på morgonen.
Dag 1
Det skulle bli regnskurar enligt väderprognosen så jag klädde på mig regnöverdraget
över skinnstället. Det var ganska bökigt att få på det men kändes rätt ok när det
satt på... tills jag försökte stiga upp på hojen. Jag var lika smidig som ett kylskåp.
Kunde knappt höja benet. Fick lägga knät på sadeln och "glida" över sadeln. Såg nog
inte särskilt snyggt ut men lyckades öva in tekniken senare.
Jag hade planerat att ta två dagar på mig att köra ner till Sydney. Kortaste sträckan
via motorväg är på 1000km. För att inte dö av tristess skulle jag ta små krokiga landsvägar.
Jag har kört delar av sträckan tidigare och visste därför vad jag hade att förvänta.
Det var visserligen blött på vissa sträckor men det var knappt något regn. Vid förmiddagen
var himmeln blå och solen sken så jag tog av mig det klumpiga regnöverdraget. Har aldrig
kännt mig särskilt smidig i mitt skinnställ men just då kändes det som om jag kunde göra
all sorts akrobatik.
Dom första 2-300 kilometrarna är väldigt trevliga. Vägen går mellan berg och utsikten
är underbar. Det är bara enstaka hus och boskap som betar vid vägen, annars är det natur
så långt ögat når. I dom här trakterna är det vinter, men det ser mer ut som sensommar/höst.
Starka röda och oranga färger på slätterna blandas med grön djungel. Tyvärr inga bilder
eftersom jag inte ville stanna
Efter partiet med bergen så kommer man till ett kyligare landskap eftersom det är
beläget en bit högre över havet. Här syns vintern tydligare eftersom gräset är dött
och en del träd är nakna. Det finns dock växter som håller sig gröna året runt.
Vägen blir också rakare och tråkigare.
Efter en stund så börjar det regna. Jag stannar vid vägkanten och slänger snabbt på
mig regnkläderna. När jag väl börjar köra igen slutar det regna. Typiskt. Vägarna har
blivit blöta igen och man får ta det lugnt. Tyvärr hände detta innan ett kurvigt parti
som går genom några berg, så man fick smyga igenom kurvor som annars skulle vara rätt
trevliga.
Jag når mitt mål för dagen men bestämmer mig för att köra en bit till eftersom det
fortfarande var ljust och jag var inte särskilt trött. När jag väl kommer fram till
nästa stad börjar det regna igen, men jag har på mig regnkläderna den här gången.
Jag checkar in på ett motell, duschar, köper lite mat, kollar på tv och går och lägger mig.
Staden jag har stannat i heter Walcha och jag gissar på att jag har kört en bit över 500km.
Glömde kolla vad mätaren stod på innan jag lämnade Brisbane.
Förberedelser och planering var jag mindre noga med. Lånade tjocka vattentäta handskar
samt tankväska av en kompis. Regnöverdrag köpte jag dagen innan. Stresspackade allting
vid midnatt och gick och lade mig vid 2 på natten. Hade tänkt att åka vid 6 på morgonen.
Dag 1
Det skulle bli regnskurar enligt väderprognosen så jag klädde på mig regnöverdraget
över skinnstället. Det var ganska bökigt att få på det men kändes rätt ok när det
satt på... tills jag försökte stiga upp på hojen. Jag var lika smidig som ett kylskåp.
Kunde knappt höja benet. Fick lägga knät på sadeln och "glida" över sadeln. Såg nog
inte särskilt snyggt ut men lyckades öva in tekniken senare.
Jag hade planerat att ta två dagar på mig att köra ner till Sydney. Kortaste sträckan
via motorväg är på 1000km. För att inte dö av tristess skulle jag ta små krokiga landsvägar.
Jag har kört delar av sträckan tidigare och visste därför vad jag hade att förvänta.
Det var visserligen blött på vissa sträckor men det var knappt något regn. Vid förmiddagen
var himmeln blå och solen sken så jag tog av mig det klumpiga regnöverdraget. Har aldrig
kännt mig särskilt smidig i mitt skinnställ men just då kändes det som om jag kunde göra
all sorts akrobatik.
Dom första 2-300 kilometrarna är väldigt trevliga. Vägen går mellan berg och utsikten
är underbar. Det är bara enstaka hus och boskap som betar vid vägen, annars är det natur
så långt ögat når. I dom här trakterna är det vinter, men det ser mer ut som sensommar/höst.
Starka röda och oranga färger på slätterna blandas med grön djungel. Tyvärr inga bilder
eftersom jag inte ville stanna
Efter partiet med bergen så kommer man till ett kyligare landskap eftersom det är
beläget en bit högre över havet. Här syns vintern tydligare eftersom gräset är dött
och en del träd är nakna. Det finns dock växter som håller sig gröna året runt.
Vägen blir också rakare och tråkigare.
Efter en stund så börjar det regna. Jag stannar vid vägkanten och slänger snabbt på
mig regnkläderna. När jag väl börjar köra igen slutar det regna. Typiskt. Vägarna har
blivit blöta igen och man får ta det lugnt. Tyvärr hände detta innan ett kurvigt parti
som går genom några berg, så man fick smyga igenom kurvor som annars skulle vara rätt
trevliga.
Jag når mitt mål för dagen men bestämmer mig för att köra en bit till eftersom det
fortfarande var ljust och jag var inte särskilt trött. När jag väl kommer fram till
nästa stad börjar det regna igen, men jag har på mig regnkläderna den här gången.
Jag checkar in på ett motell, duschar, köper lite mat, kollar på tv och går och lägger mig.
Staden jag har stannat i heter Walcha och jag gissar på att jag har kört en bit över 500km.
Glömde kolla vad mätaren stod på innan jag lämnade Brisbane.